onsdag 27 november 2013

Filmen: " Vi är bäst",- lördagen 131123/ Recension av: Marika Frykholm

Jag såg filmen: " Vi är bäst" som handlade om 3 ontårstjjer som på -80 talet då punken är närmast utdöende startar et tpunkband och som vågar sig på att kämpa för sin framtid som pnukare. Huvudpersonen Bobob och hennes bästa kompis blir vänner med den kristna gitarr- spelande flickan, Hedvig. I början har de svårt att förstå och acceptera varandras livsåskådningar och Bobo och hennes kompis tvigar blandanant Hedvig att klippa av sig håret så att hon ska se ut som " en riktig punkare" - för annars får hon inte vara med i deras band. Som straff blir de beordrade av Hedvigs mamma att följa med henne till kyrkan för att se vad kristendomen handlar om. Men " Vi är bäst", handlar också om tonårstjejerna Bobo och hennes kompisars kärleksrelationer och hur man ska välja då man blir kär. Om det är bästisen som är det viktiga, eller pojkvännen. Jag tyckte filmen " vi är bäst", även om det är en riktigt typiskt tonårsfilm var väldigt sevärd och rolig och särskilt för att den utspelade sig på det glada -80- talet och det var väldigt kul att få en nostalgi- blick i hur det var i -80- talets Sverige med all diskussion om kärnkraftens vara eller inte vara och hela -80- tals miljön i filmen var väldigt rolig att få en inlbick i. Man slogs av hur mycket man glömt av hur det var på den tiden då filmen utspelades.

Heil Clown, på Boulevard- teatern i Stockholm, höstterminen 2013/ Recension av: Marika Frykholm

Jag var på Boulevard- teatenri Sotckholm och såg på pjäsen: " Heil Clown" som handlade om den tyske väkände clownen, Charlie Rivel som uppträdde under Nazi- tiden i Hitler- tyskland. Det var en mycket mörk pjäs mot nazismen i dåtidens Tyskland och den handlade om det svåra valet att stå upp som konstnär och som clown och få möjligheten att uppträda inför publk, Det vill säga för nazinsterna- eller att våga säga ifrån och stå emot Nazistnera. -Och isåfall bestod Charlie Rivel val i att då riskera- om han gjoede valet att sluta uppträda som clown- att aldrig någnsin få möjligheten att uppträda igen. Mot slutet av pjäsen ställs huvudpersonen Charlie Rivel inför ett livasavgörande val- ska han lämna Nazi- Tyskalnd och åka till Sverige och vägra att aldrig uppträda som clown igen- efter att två av hans närmaste skådespelare som är judiska clowner spårlöst har försvunnit. Jag tyckte attpjäsen, " Heil Clown" var en mycket tänkvärd och sevärd föreställning som handlade mycket om modet att våga stå upp för det man tror på och handla därefter- eller om man ska följa mängden för stoltheten och glädjen att få uppträda på scenen som clwon i den tidens förtryckta samhälle som Nazi- Tyskland var på den tiden.

måndag 4 november 2013

Kung Lear, av: William Shaekspeare på Stockholms stadsteater/ Recension skriven av: Marika Frykholm

Jag såg den förberedande föreställningen av uppsättnigne av William Shakespeare`s " Kung Lear" på Stockholms stadsteater onsdagen 131023. Med Sven Wolter som Kung Lear. Handlingen utspelar sig på ett modernt vårdhem. Vilket är ett mycket intressant grepp av denna pjäs tycker jag. Kung Lear går omkring i sjukhusskjorta medan hans två äldsta döttrar. dom elaka systrarna har medeltida kläder vilket deras män också har. Det är den yngsta dottern, Cordelia som älskar sin far mest som blir den som blir mest lidande eftersom hon vägrar att fjäska för fadern då denne ska dela upp sitt kungariket mellan de tre systrarna. Det slutar med att Kung Lear förskjuter Cordelia men de försonas då de blir tillfångatagna och satta i fängelse mot slutet av pjäsen. Det är mycket fäktande och teaterblod som flyter omkring i denna något våldsamma föreställlning. Att det är två timmar före paus märks nästan inte för tiden går såfort eftersom det hela tiden utspelar sig nya, spännande intriger uppe på scenen. Jag hade faktiskt ärligt talat lite problem med att hänga med i svängarna i vilka karaktärer som stod i relation till varandra men det klarnade allt efter pjäsens gång. Jag vill absolut varmt rekomendear denna fantastiska uppsättning av Shakespeare`s Kung Lear på Stockholms stadsteawter!

Mephisto, av: Klaus Mann/ Recension skriven av: Marika Frykholm

Mephisto Fredagen den 131102 såg jag föreställningen: " Mephisto", på Teater Giljotin i Stockholm. Jag tyckte det var en mycket bra, intressant och tänvärd föreställning. Pjäsen bygger på den välkände tyske författaren Jkays Nabb, Skådespelaren som pjäsen handlade om var Klaus Manns älskare och hette. Gustav Gruntgens. Pjäsen börjar med att Gustav Gruntgens spelar rollen av Rikard den tredje. Han gör en enmansföreställning och den neda medskkådespelerskan är en inspelad damröst. Det roliga är också att skådespelaren som spelar Gustav Gruntgens tar kontakt med publiken då han samtidigt frågar sig om man som skådepsleare har någon egentlig publikontkat. Sedan pratar skåedesplaren som spelar karaktären av Gustav Gruntgens också mycket i pjäsen om det viktiga i att få bidrag till teatern. Jag tyckte det var en mycket bra och sevärd och samtidgt tankeväckande föreställning. Jag rekommenderar varmt denna pjäs!