tisdag 15 oktober 2019

Operarecension från Kungliga Operan i Stockholm, " Der Ferne Klang, av kompositören: Franz Schreker, tisdagen 191015/ Recension av. Marika Frykholm













Tisdagen den 191015 såg jag operan: " Der Ferne Klang" av den tysk- judiske kompositören Franz Schreker på Kungliga Operan i Stockholm.

Jag hann se första akten och tänkte här kommentera det jag har sett av denna mycket spännande och intressanta operaföreställning så här långt. För hoppnings om det går som jag vill har jag tänkt att se hela operan lite längre fram.

Rollista över den första akten:

Vad gäller den första akten av operaföreställningen: " Der Ferne Klang", av Franz Schreker så består rolllistan av följande personer.

Gamle Graumann, spelad av: Johan Rydh

Hans hustru, spelad av: Miriam Treichl

Grete, deras dotter, spelad av: Agnetea Eischenholtz

Fritz, en konstnär, speald av: Daniel Johansson

Värden, spelad av: Andreas Lundmark

SKådespelaren, speald av: Jeremy Carpenter

Dr. Vigelius, spelad av: Lars Arvidson

En gammal kvinna, spelad av: Miriam Treichl


Handlingen i första akten

Gretes far, gamle Graumann vill gifta bort siin och hans hustrus dotter Grete med byns värdshusvärd för att Gretes far ska kunna bli fri från en del av sina skulder då han är en gravt försupen man som alltid är ute och supera. Grete är hemligt bortlovad med kompositören Fritz. Men Fritz har fastän han är djupt förälskad i sin Grete givit sig av långt bort för att hitta sin " klang" som kompositör som han inte har tyckt sig funnit riktigt ännu. Grete blir förtvivlad av att hennes försupne far har lovat bort henne till värdshusvärden och rymmer från sin brutala hemmiljö ut i djupa skogen full av förtvivland över att hennes älskade Fritz är så långt borta från henne. Ute i den djupa skogen träffar hon en gammal kvinna som lovar henne att ta med sig till ett hus där hon ska få ha det hur bra som helst och bara ha roligt i alla sina dagar. Man förstår att detta kan bara sluta på ett sätt: Riktigt illa.

Av det jag har hunnit se hitills av operan, " Der  Ferne Klang", av Franz Schreker så tycker jag att den var otroligt spännande med en alldeles fantastisk scenografi från Gretes hem tills dess hon rymmer ut i den djupa skogen och somnar med huvudet lutat mot en mossig sten där den gamla kvinnan som i själva verket är en kopplerska lurar henne med sig hem till sin bordell. Jag vill varmt rekommendera alla att se operan: " Der Ferne Klang", av Franz Schreker som kommer att spelas på Kungliga Operan i Stockholm till och med 191102.

Akt två

I rollerna:

Grete, Agneta Eischenholtz
Mizi, Vivanne Holmberg
Milli, Mari-ouise Granström
Mary, Madeleine Barringer
Greven, Ola Eliasson
Baronen, Lars Arvidson
Chavalierene, Klas Hedlund
Fritz, Daniel Johansson

Enligt programbladet så utspelar sig den andra akten i " Der Ferne Klang"; 19 år efter det att den första akten avslutades.

I den andra akten har Greten blivit en  mycket eftertraktad kurtisan. Men hon har inte kunnat glömma minnet av Fritz. På bordellen är hon hett eftertraktad av en greve. Grete inbjuder alla männen som besöker bordellen till en tävling i att berätta den bästa historien. Den som vinner ska få tillbringa en natt tillsammans med henne. Men tävlingen blir avbruten då Fritz plötsligt gör entrè efter 10 års frånvaro ur Gretes liv. Han erkänner att han aldrig har kunnat glömma henne och vill gifta sig med henne. Grete blir överlycklig men erkänner att hon har haft en massa män sedan han lämnade henne. Fritz berättar att han har varit i Gretes hemby och sökt henne och att hennes mor och far är döda och att det bor nya människor i hennes föräldrahem. Men då Fritz inser att Grete är en mycket eftertraktad kurtisan blir han djupt äcklad och vänder sig bort från Grete i avsmak och ger henne kalla handen. Fritz överger Grete och Grete utser greven till vinnare av tävlingen och följer med honom för att leva tillsammans med honom eftersom allt är över med henne och Fritz.

Akt tre

I rollerna:

Fritz, Daniel Johansson
Grete, kallad, " Tini", Agneta Eischenholtz
Rudolf, Ola Eliasson
Dr. VIgelius, Lars Arvidson
Skådespelaren, Jeremey Carpenter
Förste koristen, daniel Ohlmann
Andrea koristen, Andreas Lundmark
Servitrisen, Miriam Treichl
En tvivelaktig individ, Klas Hedlun
Gamle Graumann, Johan Ryd

Enligt programbladet så utspelar sig den tredje akten 15 år efter det att den andra akten avslutades


Då den tredje akten börjar har Fritz nått slutet av sin levnadsbana. Han är djup olycklig över förlusten av Grete. Han inser sina misstag och att hans drivkraft efter ära och berömmelse har inte varit hälften så viktiga för honom som förlusten av hans Grete som han avvisade då han insåg att hon var en eftertraktad kurtisan och inte längre den oskuldsfulla lilla flicka som han övergav för så längesedan i deras hemby för att söka efter klangen i sitt liv. Fritz  operauppsättning blir ett fiasko och Fritz har nu endast en önskan och det är att få kyssa Grete innan han dör. Den döende Fritz får sin önskan uppfylld med hjälp av en god vän. Grete har sett hans opera och blivit alldeles tagen och har gjort eftersökningar av Fritz. De träffas och Fritz inser att Grete är klangen i hans liv. Fritz dör i Gretes armar.

Jag tycker att operan, " Der Ferne Klang" är en jättebra opera,, fast oerhört tragisk och sorglig. Man lär verkligen känna karaktärerna Grete och hennes Fritz och deras sorgliga historia. Man förstår att Fritz sent i livet kommer till insikt om att det viktiga är inte ära och berömmelse utan hans förälskelse i Grete trots att hon har fallit så djupt ner i s samhällets skikt sedan greven kastade ut henne. Scenografin är också mycket häftigt gjort. Den sista föreställningen av  operan, " Der Ferne Klang" ges lördagen  191102 på Kungliga Operan i Stockholm. Jag vill varmt rekommendera alla som har möjlighet att se den!

tisdag 8 oktober 2019

Teaterrecension: " Ifigenia i Aulis", av: Jon Fosse/ På: Kungliga Dramaten i Stockholm tisdagen 191008/ Recension av: Marika Frykholm











Tisdagen den 191008 såg jag föreställningen:  " Ifigenia på Aulis",a v den norske författaren: Jon Fosse på Kungliga Dramatens lilla scen i Stockholm. Den norske författaren Jon Fosse föddes enligt programbladet 1959i den norska kusstaden Haugesund på Vestlandet. Hans första roman kom ut: 1983 som hette: " Raut Svart", och hans andra roman följde tätt därefter år 1986 som hette: " Stängd gitarr".

Det grekiska dramat, " Ifigenia på Aulis" handlar om den grekiske kung Agamenon som för att vinna det Trojanska kriget och återerövra den sköna Helena, hans broder Kung Menelaos hustru som blivit bortrövad av den Trojanske mannen Paris från Troja, tänker här offra sin yngsta dotter Ifienia för att gudarna ska vända krigslyckan åter och göra så att krigshären kan få vind i seglen och fortsätta sin seglats mot Troja för att återerövra Kung Menelous hustru, den sköna Helena.

Ifiigenia först tillsammans med sin mor Klytameistra och sin bror till den staden där Ifiigenias far Kung  Agamenon befinner sig i tron att hon ska giftas bort med Akilles som är son till havsgudinnan och en som är till hälften määnniska , till hälften häst. Begreppet " Akilles häl" är ju ganska välkänt.

Ifigenia går villigt mo sin död för att hon vill att hennes far Kung Agamenon ska kunna vinna det Trojanska kriget. Så vill hon bli ihågkommen efter sin död förklarar hon för sin mor, Klytaimestra. Akilles blir helt betagen i Ifigenias kloka tal och mod och vll genast gifta sig med henne fastän han inte visste någonting om det planerade äktenskapet dom emellan från början då han först träffade Klytaimestra.

Jag  har alltid varit mycket intresserad av grekisk mytoloig och jag måste säga att jag tyckte att den här uppsättningen av:" Ifigenia på Aulis" var mycket spännande och välgjord. Och med en mycket speciella och häftig scenografi dessutom. Jag vill även verkligen ge en eloge till den pojken som spelade Ifigenias bror Oreste som fastän han inte hade några repliker gjorde ett alldeles utmärkt skådespeleri föreställningen igenom. Jag vill varmt rekommendera alla att se: " Ifigenia på Aulis", av: Jon Fosse pÅ Kungliga Dramaten i Stockholm! Dramaturg är: Irena Kraus.