, ag såg i mitt tycke den mycket spännande, bra men samtidigt också skrämmande föreställningen Natascha Kampusch, av Ulrika Kärnborg på Stadsteatern/ höstterminen 2012. ) Jag tyckte att det var en mycket bra, sorglig, men samtidigt skrämmande föreställning. Skrämmande därför att den handlar om den mycket unga kvinnan Natascha Kampusch som blir kidnappad av en man vid namn Wolfgang i Österrike och av honom hålls fängslad i hans källare i 8 år. Vid utsläppet tas hon in på en psykiatrisk klinik där hon får hjälp av en kvinnlig psykolog samt en manlig psykiatriker att komma till tals om sina upplevelser. Men den kvinnliga psykologen varnar henne för att göra för stor sak och tjäna pengar på sitt hemska och samtidigt mycket sorliga öde via media. Detta eftersom Natascha vill sälja rättigheterna om sin kidnappningshistoria till Hollywood vilket den manliga psykiatrikern på det bestämdaste avråder Natascha från att göra.Ytterligare en hemsk teori som en av journalisterna som Natascha blir bekant med är att det skulle varit Nataschas egen mor fru Kampusch som låg bakom kidnappningen av hennes egen dotter. Detta för att jorunalisten ifråga säger till fru Kampusch att det är väldigt vanligt att kidnappningar är arrangerade av bekanta till den kidnappades egna anhöriga.
Jag skulle varmt rekommendera att se denna pjäs så länge den går på Stadsteatern men att den kan upplevas som starkt känslomässigt laddad med tanke på att det är en sann historia om ett mycket tragiskt kvinnoöde.
Manus: Ulrika Känrborg
Regi: Hugo Hansèn
Kostym: Elin Hallberg
Ljus: Miriam Helldey
Ljud: Tomas Björkdal
Mask: Patricica Svalger
Dramaturgi: Vanny Boètthius
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar