torsdag 25 november 2021

Ungdomsromanrecension: " The House on Mango Street"= Fritt översatt av undertecknad: " Huset på Mangogatan"/ Av den Sydamerikanska författarinnan: " Sandra Cisneros/ Recension skriven av: Marika Frykholm

 


Jag har läst en mycket bra och tänkvärd ungdomsroman som heter: " The House on Mango Street"= Fritt översatt av undertecknad: " Huset på Mangogatan", av den sydamerikanska författarinnan: Sandra Cisneros. 

Detta på grund av att jag har följt en engelsk litteraturkurs med Uppsala universitet nu under höstterminen -21 som heter: Praktisk engelska/ litteratur på 7. 5 högskolepoäng. Jag tror mig inte om att ta högskolepoängen, ( men tänker göra ett glatt försök!) men jag tycker vi har fått tips om väldigt bra litteratur.

" The House on Mango Street" , av den sydamerikanska författarinnan: Sandra Cisneros handlar om den  spansktalande flickan, Esperanza som växer upp under mycket fattiga förhållanden i huset på Mango Street tillsammans med sina föräldrar, sin mor och far, och sin lillasyster, Nenna. 

Men Esperannza längtar bort från den fattiga tillvaron på Mango Streett. Hon vill ha mer utav livet. Hon drömmer om att bli författarinna. Och om att kunna äga sitt alldeles eget hus som är bara till för henne. Inte för någon annan. 

Esperanza köper sig vänskap. För 5 dollar blir hon kompis med syskonparet Lucy och Rachel, hennes och lillaysttern Nennas grannar på Mango Street. Tillsammans upplever de fyra barnen en massa äventyr tillsammans på Mango Street tillsammans med deras andra grannar, vänner, och släktingar och deras familjer. 

Jag vill  härmed uppdatera min läsning av: " The House on Mango Street" av den Mexikanska författarinnan: Sandra Cisneros. 

" The House on Mango Street" inleds på ett mycket finurligt sätt. Jag är här lite osäker på om det ska vara den unga flickan Epseranza som här ska vara kapitel etts " jag". " A House of my Own"= Fritt översatt till svenska av mig: " Ett eget hus", eller om det ska handla om författarinnan själv, Sandra Cisneros som här beskriver sin egen längtan efter ett eget hus där hon kan leva ut sina författardrömmar och som hon själv beskriver sig själv och sin längtan efter att bli författare: " Leva som en författare": Enligt författarinnan själv är hon eller var hon då hon var yngre och började skriva boken: " The House on Mango Strett" inte alls riktigt säker på vad hon här lägger i begreppet att: " leva som en författare". Hon utgick bara från det hon kom på själv. Hon hade inte läst en massa böcker som hon tycker speglar hennes ambition att bli författare för dessa kände hon inte till Så som till exempel: Emilo Abren Gòmez; " Hanek", eller: Elena Poniatowskas: # Lilus Kikus", eller: Gwendolyn Brooks: " Maud Martha"; eller: Nellie Compobollos: " My mothers hands". 

Dessa var böcker som som den unga blivande författarinnan till: " The House on Mango Street inte kände till,,( Se sidnummer: 16 i: " Inledningen till: " The House on Mango Street". 

Den unga blivande författarinnan: Sandra Cisneros ville skriva böcker som kunde läsas och respekteras av författare som hon själv såg upp till": Detta neligt inledningen till boken: " The House on Mango Sreet". " Men hon ville också skriva den sortens böcker som vem som helst skulle kunna läsa och finna ett nöje att kunna läsa utan att skämmas för sitt val av lektyr": ( Se inlendningen till: " The House on Mango Street". av: Sandra Cisneros. ) 

Vidare i ineldningen till: " The House on Mango Street" så försöker den blivande författarinnan till: " The House on Mango Street" , Sandra Cisneros verkligen att leva som en författare. Citat från boken: " THe House on Mango Street fritt översatt av mig:" RIktigt vad hon menar med att leva som författare vet inte den blivande författarinnan till: " The House on Mango Street". " Hon prövar sig mest bara fram". Hon beskriver också hur hon efter en fest går på bio själv bara för att hon är rädd för att gå på bio själv. Efter bion kommer hon hem och gråter över att hon inte liksom Marilyn Munroe i filmen inte har  " några diamanter". Hon skriver tilll sin vän och förläggare Norma att hon har gjort dom saker hon har gjort i sitt liv för att hon var " rädd för att göra dom".

VIdare i inlendingen berättar författarinnan Sandra CIsneros om hur hon i sitt yngre jag ofta fick höra att hennes far ville att hon skulle antingen bli en väder flicka på tv eller föda bebisar. Men Sandra Cisneros ville varken bli en väderflcika eller föda bebisar. Iallafall inte just då. Hon ville hinna upptäcka så mycket i lviet. Hon ville pröva att bo i andra städer. Hon ville ge  ut en bok. Och hoppa ut ur en tårta. 



Vidare i inledningen till: " The House on Mango Street" av den Mexikanska författarinnan: Sandra Cisneros beskriver Sandra Cisneros hur hon vill skriva berättelser utan att hennes läsare ska skämmas för att inte kunna ta till sig innehållet. Hon vill skriva berättlser där läsarna kan, " plocka upp boken och börja på en historia utan att veta vad som har varit innan eller vad som kommer att hända senare". Hon vill även att de författare som hon beundrar, " ska respektera det hon skriver". 

VIdare i inlendningen till: " The House on Mango Street" berättar Sandra Cisnoeros om hur hon då hon var yngre gjorde saker som hon tycktt var läskiga." Som till exempel att gå på bio själv": Se inlendingen till: " The House on Mango Street": 

Vidare i inlendingen så skriver Sandra Cisneros att hon då hon var sitt yngre jag  " sitter vid köksbordet i sin lägenhet och skriver för det är det enda varma huset och att hon försöker at leva som en författare": Hon skriver: att " Hon inte vet hur hon kom på att hon ville leva som en författare för hon hade ännu itne läst varken Virginia Woolf, eller " hört talas om Rosario Costallanos eller Sor Juana Inez de la Cruz och att: " Gloria ANalzdua och Charrie Moraga håller på att göra sig sin egen väg genom världen" " men att hon känner inte till dessa två hon prövar sig bara fram". ( Se sidnummer: xv i inlendningen: "The House on Mango Street" av: Sandra Cisnoers.  

VIdare i inledningen står det om hur Sandra Cisneros mor skryter: " Hon får det från mig""": Hur Sandra Cisneros skriver: " Den modern som inte gick vidare i skolan efter att ha slutat det nionde årskursen". " Den modern säger: " Good Lucky you studied".= Fritt översatt av författaren till denna kulturblogg, det vill säga undertecknad: " Vilken tur att du studerade". 

Vidare i  inledningen bekednningen, " baklagar sig pappan till Sandra Cisneros över att hon bara har en värmepanna i sitt hem"; och suckar och säger: " Varför har jag arbetat så hårt för att hon ska gå bakåt i utvecklingen och leva på det här sättet"? ( Se inledningen till: " The House on Mango Street" av den Mexikanska författarinnan: Sandra Cisenors- kommer inte ihåg det exakta sidnumret ger mig själv bakläxa för det.) 

Vidare i inlendningen beskriver Sandra Cisneros hur hon i sitt yngre jag, " försöker leva som en författare och att hon inte riktigt vet varifrån dessa idèer om att leva som en författare kommer ifrån": Citat från inlendningen. Detta på grund av att hon bland annat inte ännu har hört talas om Virginia Woolf. Bland andra författare som hon här nämner. Se inledningen: " The House on Mango Street", av den Mexikanska författarinnan: Sandra Cisneros. 

Jag vill varmt rekommendera alla att läsa ungdomsromanen: " The House on Mango Streeet"! Av den sydamerikanska författtarinnan: Sandra Cisneros. Detta på grund av den härliga varma, och positiva stämningen romanen igenom. Samt den optimistiska framtidstron som genomstrålar romanen: " The House on Mango Street, av: Sandra Cisneros. Mitt förslag i skrivande stund, november - 21,  är att undersöka om man kan beställa denna roman antingen via Adlibris eller Bokus via internet. 

måndag 22 november 2021

Teaterrecension: " Tribadernas natt"/ Författare: P. O Enquist/ Framförd på: Dramaten/ Skådespelare: Ernst Hugo Järegård, ( som August Strindberg), Siri von Essen, spelad av: Anita Björk, Marie, Lena Nyman & den manlige skådespelaren spelad av: Carl Billquist/ Recension skriven av: Marika Frykholm

 


Jag har sett föreställningen: " Tribadernas natt",  av den svenske författaren: P. O. Enquist, här framförd på Dramaten. 


Författare:

P.O Enquist

Skådespelare:

Auust Strindberg- Ernst Hugo Järegård

Siri von Essen- Anita Björk

Marie- Lena Nyman

Den manlige skådespelaren- Calle Billquist


" Tribadernas natt";  som är skriven av: P. O. Enquist utspelar sig enligt förordet under en natt i den välkände, svenske  författaren August Strindbergs och hans då i pjäsen nu frånskilda hustru, Siri von Essens liv. 

Det är ett helt trauma som här utspelas inför publikens ögon. I " Tribadernas natt"; har August Strindberg lyckats med konsten att framställa sitt äktenskap- men ur sin egen synvinkel med Siri von Essen som den motpart han själv både har älskat och samtidigt hatat och hans lesbiska rival, den danska  som han säger själv i föreställningen: " Rödhåriga skådespelerskan". 

Som är lesbisk och vill leva tillsammans med August Strindbergs före detta hustru, Siri von Essen. 

Så skedde också. Men tragiskt nog gick Marie bort i lungsot endast efter fyra års samlevvnad tillsammans med Siri von Essen.

Siri von Essen, som är allmänt bekant, hade skådespelarambitioner redan då hon lärde känna August Strindberg. I och med föreställningens uppsättning av: den fiktiva pjäsen: " Tribadernas natt" hoppas Siri von Essen att änliten få fart på sin skådespelarkarriär igen.

Jag blev oerhört gripen av denna mycket tragiska skildring av författaren August Strindbergs äktenskap. Han verkar ha haft det så otroligt jobbigt med sig själv. Han hade det nog inte helt lätt med sig själv. Trots det stora geni som han var.

Jag vill varmt rekommendera alla att se föreställningen: " Tribadernas natt"! Av författaren: P. O. Enquist. Särskilt på grund av dessa 4 skådespelares enorma insatser. Och jag gillade även scenografin med ölbuteljerna och vinflaskorna som delades ut frikostigt på scenen. 

I skrivande stund, måndagen den 211122 går det att ladda ned denna fantastiska föreställlning: " Tribadernas natt", av: P. O Enquist på Dramaten. play:s hemsida på internet. 






lördag 20 november 2021

2021 års Skandinavisk science- fiktion förenings konvent: " Fantastika" som hålls under helgen: 211119-211121/ Plats: Dieselverkstaden i Nacka/ Stockholm/ Recension skriven av: Marika Frykholm

 


Jag ville bara berätta om ett mycket välorganiserat och ett mycket intressant science- fiktion konvent som jag har deltagit på under lördagsförmiddagen helgen den: 211119- 211121! Det heter: Fantastika och hålls under dessa dagar på Dieselverkstaden i Nacka i Stockholm. Jag deltog i detta science- fiktion konvent lördagen den: 211120 och fick därmed min nyfikenhet tillfredsställd på vaden science- fiktion författare kan tänkas att ägna sig åt i sitt yrkesverksamma liv.

Vad sägs om tillexempel en samling på 4 författare som skriver bland annat term som kallas för: " Space- opera".

Ett exempel som här ovan gavs var den välkända science- fiktion operan om rymdskeppet " Aniara" med opera titeln med samma namn nämligen: " Aniara".

Men dessa science- fiktion författare jag lyssnade till angav som exempel det underbart roliga i att för till exempel den författare som har barn hemmavid kan be barnen att komma på diverse skräckinjagande monster. Som till exempel med tentakler och liknande ruskigheter.

Eller nöjet som den ene författaren gav i att skapa nya världar och däri kunna själv komma på om dessa världar befolkas av spöken, människor, eller andra varelser. Som till exempel att tyckte den ene manlige författaren att man inte ska: " Underskatta avstånden i vår galax med tanke på att de ju är rätt enorma". " För", för att här citera denna författare:" I en del science- fiktion romaner tar de sig lätt som en plätt från en planet i galaxen till en annan, och riktigt så enkelet går det inte till i världsrymden" menade den här manlige författaren. 

Eller till exempel ett föredrag som behandlade temat om att dela  på varandras science- fiktion världar. Jag lyssnade där på en irländks science-fiktion författare vid namn Paeder som hade mycket intressanta åsikter. 

Jag lyssnade även till ett engelskt föredrag som bland annat innefattade  en beskrivning av romanen: " The Voyage which lasted for 600 years".: Cox heter den författaren i efternamn. Bakläxa av mig: Jag ska snarast möjligt googla på denne eminente science- fiktion författares förnamn. Romanen handlade om hur det kan tänkas att gå till att överleva generation efter generation på ett rymdskepp. Endast en i besättningen uppväcker dom vart 100:e år för att han ska kunna ta reda på hur det står till på rymdskeppet. 

Jag vill varmt rekommendera alla som kan tänkas hinna läsa den här recensionen att besöka Skandinavisk science- fiktion förenings konvent för år 2021 I Diesleverkstaden i Nacka i Stockholm! Sista dagen är i skrivande stund imorgon, söndagen den 211121 .Men jag ber om ursäkt för jag har inte en aning om man kan komma åt att boka plats så här pass sent som idag, lördagen den 211120. Men lycka till för den intresserade ändå!

lördag 13 november 2021

Hembygdsföreningen Amorina firar 50 år 211113/ Recension skriven av: Marika Frykholm


Jag har idag lördagen den 211113 varit på Stocksunds hembygdsförenings Amorinas 50 års firande på Stocksunds biblitoek.

Ett förtjusande tal inleddes av hembygdsöfreningens ordförande.

En mindre statyett överräcktes till ordföranden efter detta mycket intressanta anförande. Statyetten hette Amorina som handlar om hur en dam år 1823 med sin häst hoppade i Stocksund.  Över en bran klippa. Hästen klarade sig dessvärre inte. Men Amorina ramlade av innan fallet och klarade sig helskinnad undan äventyret.

Jag vill härmed framföra mitt varmaste tack till Amorina sällskapet för denna trevliga eftermiddag som inleddes med fika på Idalagården på Stocksunds torg och avslutades med detta anförande av hembygdsföreningen Amorinas ordförande på bibliteket i Stocksund.  

fredag 12 november 2021

Romanrecension_ " Kurtisanen"; , av den svenska författarinnan och journalisten: Anna Laestadeius Larsson/ Recension skriven av: Marika Frykholm

 


Jag har precis börjat läsa en mycket intressant historisk skönlitterär roman som heter: "Kurtisanen". Skriven av den svenska författarinnan och journalisten: Anna LAestaidus Larsson. 

Anna Laestadius Larsson har även skrivit en historisk skönlitterär trilogi om den tyska hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta som var gift med kung Gustav den 3:es bror, Hertig Karl som kom till Sverige från Tyskalnd som barnbrud, detta enligt författarinnan Anna Laestadius Larssons efterod till trilogin om Hedvig Elisabeth Charlotta.

I denna trilogi ingår följande romanen:
" Barnbruden".

" Pottungen".

"Räfhonan".

Anna Laestadius Larsson har även skrivit roman: " Hilma", om: " konstnären Hilma af Klint" vilket finns nämnt i baksidestexten till romanen: "  Kurtsianen":

" Kurtisanen" handlar om Beata Charlotta som blir upptäckt av kung Gustav den 3:e och som blir utnämnd till att spela den danska drottningen Machtilde på flykt som var Birger Jarls ungdomskärlek och som i pjäsen om honom blir räddad av honom som riddare. Romanen: " Kurtisanen" inleds med hur Beata Charlotta då hon är 16 år gammal får denna huvudroll tilldelad i den frånvarande primadonnan fru Olins ställe. Och hon gör succè på teaterscenen Bollhuset.Med det kungliga hovet ssamt kungen på plats i publiken. 

Jag varmt rekommendera alla att läsa denna histosirska skönlitterära roman: " Kurtisanen" som verkar vara mycket fängslande med ett mycket intressant persongalleri! Då Beata Charlotta är mycket vacker så är hennes närmaste väninna Malin full av kopparärr med en elak styvfar som gärna slår henne med sin favroitkäpp. Och som inte gillar att hon är ute sent på kvällarna. 

torsdag 11 november 2021

Föredragsrecension från torsdagen den 11/ 11- 21: " När kaffet var det mest förbjudna, om förbuden, staden och moralen"/ Framfört på: Stockholms kulturhus/ Recension skriven av: Marika Frykholm


 Jag har torsdagen den 211111 varit på ett föredrag om: " När kaffet var det mest förbjudna, om förbuden, staden och moralen"/ Framfört av lärare och en lektor från såväl Stockholms universitet, så väl som Uppsala universitet på Stockholms kulturhus. 

Som hängiven  kaffeintagare som tar alla tillfällen i akt att dricka alla möjliga olika sorters kaffe så tyckte jag att detta lät som ett föredrag som skulle passa mig som handen i handsken.

Så var också fallet. Det var mycket intressant att få lära sig om när det blev kutym att vistas på cafèer från att från början ha ansetts som en minst sagt något suspekt företeelse som var endast tillåten för männen i de övre samhällsklasserna. 

De få kvinnor som i Sveriges tidigare historia vågade sig till de såkallade kaffehusen ansågs  inte ha en alltför hög moralisk nivå i sitt leverne. 

Det talades även om när man på 1960 talet började anse att vinet var ett mycket syndigt berusningsmedele som förr i världen faktiskt ofta hade använts av rent medicinska skäl. Så som till exempel glöggen som många av oss uppskattar att inta vid juletid. 

Detta föredrag finns inspelat på: Stockholms universitets öppna föreläsningar på nternet. Jag vill varmt rekommendera alla som har möjlighet att kika in på denna hemsida och lyssna til denna inspelade föreläsning!

" När kaffet var det mest förbjudna, staden och moralen" finns i skrivande stund: 211111 på Stockholms universitets öppna föreläsningar att lyssna till. 

tisdag 9 november 2021

Föredragsrecension: " Claes och Caroline Lagergren- Påvlig markis och markisinna på Tyresö slot,t/ Tisdagen den 211109/ Framfört i: St:a Eugenia katolska församling i Stockholm/ Recension skriven av: Marika Frykholm


 Jag ville bara skicka mitt varmaste tack till Claes Lagergren som idag, tisdagen den: 211109 höll ett mycket intressant föredrag om sin farfars far, Markisen Claes Lagergren och hans hustru Caroline Lagergren på Tyresö slott. 

Markisen Claes Lagergren var bland annat i sitt mycket fascinerande liv påvlig kammarherre. Han var även konvertit till katolska kyrkan och trogen St:a Eugenia  katolska församling och Jesuitorden i hela sitt live. Från det han som ung vistades bland annat i Frankrike. 

Markisen Claes Lagergren och hans hustru markisinnan Caroline Lagergren var länge ägare av Tyresö slott som numera har tagits över av det Nordiska musèet. 

Jag vill sända mitt varmaste tack för en mycket trevlig afton samt ett mycket intressant föredrag framfört av Claes Lagergren på uppdrag av Katolskt forum i St:a Eugenia katolska församling i Stockholm. 

söndag 7 november 2021

6 filmer om framtiden som den kan vara om 100 år som svensk tv. har skapat!/ Filmer: " Finito", " Folly", " Jordbundna", " Lyckad upptining", " Reckless" &: " Skönheten"/ Regisserad av följande regissörer: Patrik Eklund, Beata Gärdele, Hugo LIlja, Pella Kågerbardan, & Baker Karim/ Recension skriven av: Marika Frykholm


 Jag har sett 6 stycken filmer om: " Framtiden om 100 å4". Hur den kan tänkas vara. Kommer vi att bli nedfrysta och sedan uppväckta 40 år senare? Eller kommer jorden och allt levande på jorden att krocka med en asteorid och gå under och endast en människoliknande robot överleva? Eller kommer vi att liksom i Bibeln räddas av en jättestor Ark som bara ett visst antal utvalda människor får fara med i? Och gärna par. 

Dessa 6 filmer om hur världen kommer att se ut om 100 år, om till exempel alla arbeten kommer att ha ersatts av robotar, är regisserade av följande personer:


Pattrik Ekliund

Jerry Carlsson

Hugo Lilja

Pella Kågermann

Baker Karim


Titlarna på dessa 6 tänkbara framtidsvisioner om hur världen kan se ut om 100 år är följande:


" Finit"

" Folly"

" Jordbundna"

" Lyckad upptining"

" Reckless",

" Skönheten".

jag tycker att dessa 6 olika framtidsvisioner om hur världen kan komma att se ut om 100 år var mycket spännande, bitvis lite småläskiga, även en smula romantik, och samtidigt mycket tänkvärda. Jag är inte helt säker på om det går att ladda ned dessa 6 korta framtidsvisionsfilmer i dagsläge, i november 2021 men jag tycker absolut att det vore värt ett försök och vill därför gärna rekommendera alla att försöka ladda ned dessa 6 korta framtidsvisionsfilmer om hur världen kan komma att se ut om 100 år! 





" Jordbunda