Tv-serie recension: " Skam"; norsk ungdomsserie del 3 & 4/ Recension av: Marika Frykholm

Jag har fortsatt att titta på den norska ungdomsserien, " Skam". Nu del 1  och del 2 av denna serie.

I del 3 av Skam  får  vi följa händelsernas utveckling mellan gymnasisterna Eva Evas pojkvän Jonas, och  Evas nya vänner,  Vilde och Vildes kompis Chris. Vilde tackar här Eva för hjälpen på Revy gruppens insparkfest från då hon stod och grät inne på  damtoaletten och erbjuder Eva att bli medlem i deras nya russ- grupp.. Russ är tydligen om jag har förstått det rätt, norska för gymnasiet, det vill säga gymnasist. Eva blir nästan direkt genast intresserad och en muslimsk flicka som heter Sana och Evas nya kompis från spanskan, Nora går också med i den nystartade russ- gruppen. De bestämmer att de ska ha det nästa mötet för deras nya russ- grupp hemma hos Eva. Vilde har varit väldigt orolig för hon har köpt för mång toapappersrullar som hon känner att hon inte har råd att betala.

Den muslimska flickan Sana säger till sina nya kamrater, Vilde, Eva och Chris att de måste flirta med de snygga -97:orna bland killarna på skolan så att de kan få komma på  deras russ- grupps fest. De snygga killarnas russ buss träff heter: The Penetrators. Den ena killen som Chris lär känna berättar för Chris på deras russ- fest att de hade en kompis som ville göra en av tjejerna gravid men inte lyckades hitta henne. Därav namnet The Penetrators. Den snyggaste killen av dom alla är killen William som Vilde senare visar sig vara väldigt förälskad i och som hon vill förlora oskulden till.

Jag tycker att den norska ungdomsserien, "Skam" fortsätter med att följa upp temat om relationer mellan de olika tonåringarna på den norska gymnasieskolan i Oslo där de allihopa är elever. Och det var roligt att få en inblick i vad en " russ- grupp" är för något. Jag vill varmt rekommendera alla att se den norska ungdomsserien, " Skam". Den finns hitta om man söker på : " Skam, säsong 1 English subtitles Youtoube.

Tv- serie recension: Den norska serien, " Skam" avsnitt 1 & 2/ Recension av: Marika Frykholm

Jag har sett två delar av den norska ungdomsserien, " Skam". Skam handlar i den första delen, säsong 1 av Skam om flickan Eva som precis har börjat gymnasiset. Eva är ihop med en kille som heter Jonas. Efter att ha sett några avsnitt längre fram i serien Skam förstår man att Jonas egentligen från början var ihop med Evas bästa kompis Ingrid. Ingrid har aldirg kunnat förlåta Eva för att hon snodde Jonas från henne. Jonas har en bästa kompis som heter Isak. Isak blir mobbad av sina skolkamrater som kallar honom för, " homse"= bög. Fast det förstår man också efter att sett senare avsnitt i serien att Isak är inte alls bög.

Eva träffar på några tjejer som är från skolans revygrupp. Den ena tjejen bjuder Eva att komma på revygruppens insparksfest. Hon lockar med att hela skolan kommer att komma dit. Eva försöker övertyga Jonas att dom ska gå till festen tillsammans. Men Jonas har lovat att hänga med Isak på en grej. Så Eva går ensam på festen. På festen träffar Eva först Ingrid som avspisar henne. Sedan blir hon bekant med en annan tjej som heter Nora som går i hennes spanska klass. Efter det lär hon inne på damtoaletten känna en tjej som står och gråter och den tjejens bästa kompis, Chris. Eva hör den gråtande flickan be henne hämta kompisen Chris. Eva går då iväg ut på dansgolvet och får tag i fel Chris som är en kille.  Väl tillbaka inne på damtoaletten uppdagas missförsståndet att den gråtande flickans kompis Chris är en tjej och den som Eva tror är Chris är en kille och det är två olika personer med samma anmn.

I avsnitt två av " Skam" så åker Eva, hennes pojkvän Jonas och Jonas kompis Isak iväg på höstlovet til en stuga där de ska tillbringa höstlovet. Eva förstår att Jonas och Ingrid sms:ar till varandra bakom hennes rygg. Till stugan kommer även Jonas kompis den ganska coola killen Elias. Elias kallar Isak för " bögen" och Isak blir upprörd. Eva krväer att få läsa Jonas msm till Ingrid och det slutar med att Eva går och lägger sig, sårad, ledsen och upprörd över Jonas beteende.

Jag tycker att den norska ungdomsserien, "Skam" som numera finns med engelska undertexter på Youtoube är en jättebra ungdomsserie med många relationsproblem och mycket  kärleksintriger mellan Eva och Jonas. Det är ett roligt och underhållande sätt att lära känna den norska ungdomskulturen tycker jag. Och lära känna skillnaderna mellan den norska och den svenska gymnasieskolan. Jag vill varmt rekommendera alla att se den norska ungdomsserien, " Skam".

Barn- och ungdomsromanrecension: " Rummet på vinden", av: Emma Askling/ Recension av: Marika Frykholm

Jag har just läst en jättespännande barn- och ungdomsspökhistoria som heter: " Rummet på vinden", av författaren: Emma Askling.

" Rummet på vinden", av: Emma Skling handlar om den 12 åriga flickan Elina som med sin pappa och sin plastmamma Lisa och plastlillebror Benjamin har flyttat  in i ett av raden av hus i staden som de bor i som kallas för läkarvillorna.

I Elina och hennes familjs hus bodde en gång en elak mentalsjukhems läkare som  var mentalpatientläkare på et mentalsjukhus som hette Solhem där flertalet av patienterna inte blev särskilt väl behandlade. Läkaren hette Carl oc hans hustru Ingeborg var inlagd på mentalsjukhuset Solhem fast hon egentligen inte var det minsta galen, bara lite synsk. Ingeborg kunde nämligen känna på sig när saker och ting skulle hända i förväg. Ingeborg hade en lungsjuk dotter som hette Hilma som hon hade planterat en rosenbuske med intill läkarvillan dit Elina flyttade in med sin familj. Hilma dog i lungsot strax före sin 13 födelsedag.

En dag på skolgården ser Elina en kvinna som vinkar till henne frånvindsvåningen i skolan som hon och hennes skolkamrater,Lova och deras gemensamma kompis och Elinas skolkamrat Ville går Elinas och hennes skolkamraters skola hörde just till mentalsjukhuset Solhem som fanns i flera utspridda hus i staden de bor i.

Elina blir nyfiken och följer rosendoften upp till skolvinden. Därefter händer det flera underliga saker och Elina förstår så småningom vad de tär den för längesedan döda Ingeborg som hade samma gåva som Elina själv har: nämligen att känna på sig saker innan de ska inträffa, egentligen vill henne, Elina.

Elina vill nämligen göra allt  för att hindra sin pappa som är läkare från att åka på en resa tillsammans med läkare utan gränser till Kongo i Afirka eftersom hon känner på sig att något hemskt kommer att hända honom om han åker. Hon har bara honom för Elinas mamma är svårt psyskiskt sjuk och inlgad på sjukhus även om hon börjar bli något bättre.

Men frågan är: Ska Elina med sin förmåga att kunna känna på sig när saker och ting ska hända lyckas hindra sin pappa från att åka till Kongo och hur ska hon lyckas lösa mysteriet med den mystiska för längesedan döda Ingeborg?

Jag tycker att barn och ungdomsspökhistorien, " Rummet på vinden", av Emma Askling är en jättehärlig spökhistoria fylld med spännande intriger och mystiska händelser. Ändå förstår man snart att det mesta har ett sammanhang. Det gäller bara för Elina att hitta lösningen på mysteriet med Ingeborg, hennes dotter Hilma och rosenbusken som de planterade. Jag vill varmt rekommendera alla att läsa: " Rummet på vinden" av: Emma Askling!

Novellrecension: " The complete parker pyne Private Eye", av: Agatha Christie/ Recension av: Marika Frykholm

Jag läste nyss en novell i en novellsamling av den engelska deckardrottningen Agatha Christies samlade noveller  om Parker Pyne, som heter: " The complete parker pyne, private eye", av: Agatha Christe. Novellen jag läste är den första i denna novellsamling och heter: " The case of the middle- aged wife", av Agatha Christe= Här fritt översatt av mig: " Fallet med den medelålders frun", av: Agatha Christie.

" The case of the middle- aged wife", av: Agatha Christe handlar om Mrs. Maria Packington som en dag förstår att hennes man träffar en annan kvinna, hans sekreterare på hans kontor. Mrs. Packington blir extremt upprörd och för att få hjälp konsulterar hon en Mr. Parker Pyne vars notis i tidningen hon har läst där det står att om man känner sig olycklig kan man vända sig till honom för att få hjälp.

Mr. Parker Pyne är en ganska tjock, flintskallig man som kräver att få betalt i förskott. Han låter Mrs. Maria Packington gå ut och dinera, dansa och  låta sig underhållas av en en i förskott betald gigolo. Gigolon i fråga heter Mr. Clauede Luttrell.

Men det går inte riktigt som Mr. Parker Pyne har förväntat sig: Då hans betald gigolo i sitt möte med Mrs. Maria Packington får sig en rejäl tankeställare och känner att han är en riktig lurendrejare som lever av att lura oskuldsfulla kvinnor vill han ändra sitt leverne och detta tack vare Mrs. Mara Packington.

Det slutar med att paret Packington försonas och gigolon , Mr. Clauede Luttrell får sig en rejäl tankeställare tack vare Mrs. Maria Packington om vad han egentligen håller på med.

Jag tycker att novellen, " The case of the middle- aged wife", av: Agatha Christine var  mycket bra och rolig att läsa med en mycket oväntad twist på slutet. Den aningslösa Mrs. Maria Packingtons möte med den erfarne kvinnotjusaren Mr. Clauede Luttrell berör mig läsaren och får mig att fatta sympati både för Mrs. Maria Packington och den skoningslöse kvinnotjusaren, Mr. Claude Luttrell. Jag vill varmt rekommendera alla att läsa Agatha Christies novellsamling:" The comple parker pyne  private eye"!

Recension: Left Behind Child Ghosts/ Av: Brenda Gardenour/ Recension av: Marika Frykholm

Jag ska läsa en distanskurs med  Linnèuniversitetet som heter: " Barn och skräckfantastik" under vårterminen 2020 och spanade in kurslitteraturen. Hittade en alldeles otroligt spännande och skrämmande artikel av en dam som heter.  Brenda. S. Grandenour. Artikeln heter: " Left Behind Child Ghosts"= fritt översatt av mig: Kvarlämnade spökande barnandar". Läs mera om ni törs!

Aritkeln handlar om tre filmer. De jag tänker skriva om här heter: " Dek Hur",  och " El Orfanato".

Jag anser personligen att dessa två filmer, " Dek Hur" och  " El Orfanato" handlar om det mänskliga psykiets gömda skrymslen och vrår och glömda minnen som väcks till livv då  huvudpersonerna i filemrna, i " Dek Hur" som handlar om pojken Ton som kommer till en internatskola efter att han hartvingats bevittna hur hans far är otrogen med en hushållerska och på denna internatskola lär han känna och blir vän med en spökande pojke som drunknade för längesedan i internatskolans swimmingpool allt medan den drunknade internatskolepojkens skolkamrater trodde att han stiumelrade att han hade fått kramp i benen och övergav honom att dö  alldeles ensam och övergiven. POjken Ton som lever i vår nutid hjälper den drunknade internatskolepojken att gå vidare till den andra sidan och kan därmed själv konfrontera sitt eget liv i nutid då han har hjälpt den döde internatskolepojken att gå vidare till evigheten.

"  El Orfanato" handlar om en kvinna som heter Laura som från början var en föräldralös liten flicka som bodde på ett barnhem. Då hon blir vuxen idealiserar hon sin barnhemstillarvo från tiden före hon blev adopterad till en ljus, bekymmerslös tillvaro med många lekkamrater vilket den verkligen inte var. Då hon som vuxen och gift adopterar en pojke med AIDS diagnos som är döende vid namn Simon väcks denna såkallade bekymmerslösa barndom till liv då pojken Simon blir vän med en av hans adoptivmors döda barnhemskamrater som Laura tror är Simons låtsaskompis som frågar henne genom Simon om han får  följa med dom hem.

Artikeln: " Left Behind Child Ghosts",a v: Brenda. S. Grandenour tycker jag var mycket spännande och fantasirik läsning. Som handlar om hur den vuxne huvupersonen i de båda filmerna, Dek Hur" och " El Orfanato" tvingas bearbeta sitt förflutna som fyllt med många hemska och läskiga barndomsminnen den vuxne eller barnet inte vill bli påminda om men här tvingas konfronteras med för att kunna nå ljuset och bli fria från sitt ödesdigra, i filmen, " El Orfaanato" förflutna och därmed kunna nå en ljusare  tillvaro. Jag har inte sett dessa filmer men jag tyckte att det var en oerhört spännande artikel att läsa. För den läshungrge så finns den gratis på internet!

Operarecension från Kungliga Operan i Stockholm, " Der Ferne Klang, av kompositören: Franz Schreker, tisdagen 191015/ Recension av. Marika Frykholm

Tisdagen den 191015 såg jag operan: " Der Ferne Klang" av den tysk- judiske kompositören Franz Schreker på Kungliga Operan i Stockholm.

Jag hann se första akten och tänkte här kommentera det jag har sett av denna mycket spännande och intressanta operaföreställning så här långt. För hoppnings om det går som jag vill har jag tänkt att se hela operan lite längre fram.

Rollista över den första akten:

Vad gäller den första akten av operaföreställningen: " Der Ferne Klang", av Franz Schreker så består rolllistan av följande personer.

Gamle Graumann, spelad av: Johan Rydh

Hans hustru, spelad av: Miriam Treichl

Grete, deras dotter, spelad av: Agnetea Eischenholtz

Fritz, en konstnär, speald av: Daniel Johansson

Värden, spelad av: Andreas Lundmark

SKådespelaren, speald av: Jeremy Carpenter

Dr. Vigelius, spelad av: Lars Arvidson

En gammal kvinna, spelad av: Miriam Treichl


Handlingen i första akten

Gretes far, gamle Graumann vill gifta bort siin och hans hustrus dotter Grete med byns värdshusvärd för att Gretes far ska kunna bli fri från en del av sina skulder då han är en gravt försupen man som alltid är ute och supera. Grete är hemligt bortlovad med kompositören Fritz. Men Fritz har fastän han är djupt förälskad i sin Grete givit sig av långt bort för att hitta sin " klang" som kompositör som han inte har tyckt sig funnit riktigt ännu. Grete blir förtvivlad av att hennes försupne far har lovat bort henne till värdshusvärden och rymmer från sin brutala hemmiljö ut i djupa skogen full av förtvivland över att hennes älskade Fritz är så långt borta från henne. Ute i den djupa skogen träffar hon en gammal kvinna som lovar henne att ta med sig till ett hus där hon ska få ha det hur bra som helst och bara ha roligt i alla sina dagar. Man förstår att detta kan bara sluta på ett sätt: Riktigt illa.

Av det jag har hunnit se hitills av operan, " Der  Ferne Klang", av Franz Schreker så tycker jag att den var otroligt spännande med en alldeles fantastisk scenografi från Gretes hem tills dess hon rymmer ut i den djupa skogen och somnar med huvudet lutat mot en mossig sten där den gamla kvinnan som i själva verket är en kopplerska lurar henne med sig hem till sin bordell. Jag vill varmt rekommendera alla att se operan: " Der Ferne Klang", av Franz Schreker som kommer att spelas på Kungliga Operan i Stockholm till och med 191102.

Akt två

I rollerna:

Grete, Agneta Eischenholtz
Mizi, Vivanne Holmberg
Milli, Mari-ouise Granström
Mary, Madeleine Barringer
Greven, Ola Eliasson
Baronen, Lars Arvidson
Chavalierene, Klas Hedlund
Fritz, Daniel Johansson

Enligt programbladet så utspelar sig den andra akten i " Der Ferne Klang"; 19 år efter det att den första akten avslutades.

I den andra akten har Greten blivit en  mycket eftertraktad kurtisan. Men hon har inte kunnat glömma minnet av Fritz. På bordellen är hon hett eftertraktad av en greve. Grete inbjuder alla männen som besöker bordellen till en tävling i att berätta den bästa historien. Den som vinner ska få tillbringa en natt tillsammans med henne. Men tävlingen blir avbruten då Fritz plötsligt gör entrè efter 10 års frånvaro ur Gretes liv. Han erkänner att han aldrig har kunnat glömma henne och vill gifta sig med henne. Grete blir överlycklig men erkänner att hon har haft en massa män sedan han lämnade henne. Fritz berättar att han har varit i Gretes hemby och sökt henne och att hennes mor och far är döda och att det bor nya människor i hennes föräldrahem. Men då Fritz inser att Grete är en mycket eftertraktad kurtisan blir han djupt äcklad och vänder sig bort från Grete i avsmak och ger henne kalla handen. Fritz överger Grete och Grete utser greven till vinnare av tävlingen och följer med honom för att leva tillsammans med honom eftersom allt är över med henne och Fritz.

Akt tre

I rollerna:

Fritz, Daniel Johansson
Grete, kallad, " Tini", Agneta Eischenholtz
Rudolf, Ola Eliasson
Dr. VIgelius, Lars Arvidson
Skådespelaren, Jeremey Carpenter
Förste koristen, daniel Ohlmann
Andrea koristen, Andreas Lundmark
Servitrisen, Miriam Treichl
En tvivelaktig individ, Klas Hedlun
Gamle Graumann, Johan Ryd

Enligt programbladet så utspelar sig den tredje akten 15 år efter det att den andra akten avslutades


Då den tredje akten börjar har Fritz nått slutet av sin levnadsbana. Han är djup olycklig över förlusten av Grete. Han inser sina misstag och att hans drivkraft efter ära och berömmelse har inte varit hälften så viktiga för honom som förlusten av hans Grete som han avvisade då han insåg att hon var en eftertraktad kurtisan och inte längre den oskuldsfulla lilla flicka som han övergav för så längesedan i deras hemby för att söka efter klangen i sitt liv. Fritz  operauppsättning blir ett fiasko och Fritz har nu endast en önskan och det är att få kyssa Grete innan han dör. Den döende Fritz får sin önskan uppfylld med hjälp av en god vän. Grete har sett hans opera och blivit alldeles tagen och har gjort eftersökningar av Fritz. De träffas och Fritz inser att Grete är klangen i hans liv. Fritz dör i Gretes armar.

Jag tycker att operan, " Der Ferne Klang" är en jättebra opera,, fast oerhört tragisk och sorglig. Man lär verkligen känna karaktärerna Grete och hennes Fritz och deras sorgliga historia. Man förstår att Fritz sent i livet kommer till insikt om att det viktiga är inte ära och berömmelse utan hans förälskelse i Grete trots att hon har fallit så djupt ner i s samhällets skikt sedan greven kastade ut henne. Scenografin är också mycket häftigt gjort. Den sista föreställningen av  operan, " Der Ferne Klang" ges lördagen  191102 på Kungliga Operan i Stockholm. Jag vill varmt rekommendera alla som har möjlighet att se den!

Teaterrecension: " Ifigenia i Aulis", av: Jon Fosse/ På: Kungliga Dramaten i Stockholm tisdagen 191008/ Recension av: Marika Frykholm

Tisdagen den 191008 såg jag föreställningen:  " Ifigenia på Aulis",a v den norske författaren: Jon Fosse på Kungliga Dramatens lilla scen i Stockholm. Den norske författaren Jon Fosse föddes enligt programbladet 1959i den norska kusstaden Haugesund på Vestlandet. Hans första roman kom ut: 1983 som hette: " Raut Svart", och hans andra roman följde tätt därefter år 1986 som hette: " Stängd gitarr".

Det grekiska dramat, " Ifigenia på Aulis" handlar om den grekiske kung Agamenon som för att vinna det Trojanska kriget och återerövra den sköna Helena, hans broder Kung Menelaos hustru som blivit bortrövad av den Trojanske mannen Paris från Troja, tänker här offra sin yngsta dotter Ifienia för att gudarna ska vända krigslyckan åter och göra så att krigshären kan få vind i seglen och fortsätta sin seglats mot Troja för att återerövra Kung Menelous hustru, den sköna Helena.

Ifiigenia först tillsammans med sin mor Klytameistra och sin bror till den staden där Ifiigenias far Kung  Agamenon befinner sig i tron att hon ska giftas bort med Akilles som är son till havsgudinnan och en som är till hälften määnniska , till hälften häst. Begreppet " Akilles häl" är ju ganska välkänt.

Ifigenia går villigt mo sin död för att hon vill att hennes far Kung Agamenon ska kunna vinna det Trojanska kriget. Så vill hon bli ihågkommen efter sin död förklarar hon för sin mor, Klytaimestra. Akilles blir helt betagen i Ifigenias kloka tal och mod och vll genast gifta sig med henne fastän han inte visste någonting om det planerade äktenskapet dom emellan från början då han först träffade Klytaimestra.

Jag  har alltid varit mycket intresserad av grekisk mytoloig och jag måste säga att jag tyckte att den här uppsättningen av:" Ifigenia på Aulis" var mycket spännande och välgjord. Och med en mycket speciella och häftig scenografi dessutom. Jag vill även verkligen ge en eloge till den pojken som spelade Ifigenias bror Oreste som fastän han inte hade några repliker gjorde ett alldeles utmärkt skådespeleri föreställningen igenom. Jag vill varmt rekommendera alla att se: " Ifigenia på Aulis", av: Jon Fosse pÅ Kungliga Dramaten i Stockholm! Dramaturg är: Irena Kraus.

Operarecension: " Askungen"; kompoistör: Gioacchino Rosini på Kungliga Operan i Stockholm/ Recension av: Marika Frykholm

Tisdagen den  190910 var jag på Kungliga Operan i Stockholm och såg den italienske kompositörens Giocchino Rosini,  ( född: 28 februari 1792 i Pesaro/ Kyrkostaen, död: den 17 november 1868 i Paris/ Frankrike.), Askungen på Kungliga Operan i Stockholm. Gicchino Rosini är mest känd för sin opera: " Barberaren i Sevilla".

Historien om Askungen känner de flesta väldigt väl till. Det är den stackars Askungen som är hunsad av sin elaka styvmor och sina två elaka styvsystrar. Styvsystrarna får vackra kläder och får gå på balen där Prinsen ska utse sin blivande brud bland landets allra vackraste flickor. Medan Askungen får stanna hemma och skrubba och städa och i originalversionen så är det en gudmor som förvandlar Askungen till en vacker flicka i en vacker klänning och skickar iväg henne till Prinsens bal där han blir förälskad i henne och endast sedan kan hitta henne genom att prova den ena skon som hon har tappat då hon försvinner från balen vid midnatt då förtrollningen bryts och hon förvandlas till sitt gamla vanliga luggslitna jag i trasiga paltor i köket hos sin styvmor och de elaka styvsystrarna.

Kvällens opera av Ghicchino Rosini var en något annorlunda version av Askungen där Askungen istället för att ha en elak  styvmor har en elak styvfar men fortfarande har två elaka styvsystrar som hunsar och kör i det oändliga med den stackars Askungen. Prinsen byter här ut sig mot sin filosofilärare för att förklädd kunna utröna landets alla vackraste flickors karaktär för att därmed kunna utröna vem som mest är värdigt att bli hans brud.

Det är alldeles otroligt vacker musik till Giocchino Rosinis opera och scenografin med köpmannahuset som Askungens far har är väldigt snillrikt möblerat och utstyrt med mycket vacker inredning tycker jag. I slutet segrar ändå godheten till sist. Askungen får sin prins, och förlåter sina styvsystrar och sin styvfar inför hela  hovet och hon har givit styvsystrarna och styvfadern en plats vid hovet. Askungens "Hämnd" blir därför att förlåta sina elaka styvsystrar och sin styvfar  offentligt inför hela hovet.

Jag vill varmt rekommendera alla att se Gicchino Rosinis opera: Askungen på Kungliga Operan i Stockholm!

Romanrecension:: " Ett jävla solsken", av: journalisten Fatima Bremmer/ Rercension av: Marika Frykholm

Sommaren 2019 i juli månad var jag på en helt fantastisk utställning om den första kvinnliga wallrafflande kvinnliga journalisten, Ester Blenda Elisabet Nordström. " Bansai" som hon titulerade sina artiklar världen över med, på Skarhults slott i Skåne.

Nu har jag läst romanen, " Ett jävla solsken"  av den kvinnliga journalisten Fatima Bremmer som handlar om Ester Blanda Nordströms liv och hennes många äventyr världen över som journalist. Först för tidningen Svenska dagbladet, och senare på egen hand. 

Ester Blendas karriär som wallrafflande journalsit började under en semester hon ännu var anställd vid tidningen Svenska dagbladet. Hon var för rastlös för att gå hemma i Stockholm så hon bestämde sig att klä ut sig till piga och ta tjänst på en bondgård i Sörmland för att i sina artiklar hem till Svenska dagbladet i Stockholm om hur hemskt fattig och arbetsam pigorna hade det på gårdarna runtom i Sverige på den tiden i början av 1900 talet. Ingen på den Sörmländska gården anade någonting inte ens pigan vars säng hon delade misstänkte något. Det blev till slut en roman av det hela som kom att kallas: " En piga bland pigor". Men det blev ett rabalder utan all like då bonden som ägde gården kom på vem det var han hade haft i sin tjänst. Han kom ut med motboken: " Ett pennskaft till piga" för att försvara sin ställning som bonde och ägare av den Sörmländska gården där Ester Blenda hade tagit tjänst som förklädd piga. Båda romanerna blev bestsellers utan dess like. 

Den andra äventyrsfyllda resan som undersökande journalist som Ester Blenda gav sig ut på var de månaderna hon arbetande som nomadlärarinna uppe hos samerna i Lappland och tillsammans med dom bodde i en alldeles egen kåta tillsammans med en tjänsteflicka och under den perioden hon bodde och arbetade där delade deras liv och vardag tillsammans med samerna. Ester Blenda var personligeen bekant med Kiruna kungen och rasbiologen, Hjalmar Lundbom som var häftigt förälskad i henne. Men Ester Blenda var homosexuell vilket var förbjudet på den här tiden och även straffbart, men hon älskade livet ut sin livsledsagerska Carin. Därför tackade Ester Blenda nej till Kiruna kungen Hjalmar Lundboms frieri. Men de förblev vänner efter ett uppehåll till Hjalmar Lundboms död. 

TIden hos samerna i Lappland blev till slut även det en bok fast inte under förklädnad denna gång, som fick titeln:" Kåtornas folk": 

Ester Blenda var även äventyrare i Amerika och utforskade de första nybyggarnas tillvaro i Amerika och skrev långa rapporter om det hem. Av en medresenär fick hon tipset om att på ett billigt och smart sätt luffa sig runt i Amerika genom att klänga sig fast vid ett skenande tåg. Romnaen hon sedan skrev om sin tid bland nybyggarna i Amerika fick titeln:" Amerikanskt". 

Den sissta stora äventyrsresan var då Ester Blenda ingick ett äkstenskap fast helt känslolöst och bara för att kunna vara med om äventyret, med äventyraren Renè Malaise. Hon hade redan en gång tidigare fått bakslag då de gifte sig för att hon endast kunde komma med honom på hans resa till den lilla byn Kamjatka i Sibirien om hon reste med dit ut som gift kvinna. Romanen hon skrev om sin tid i Sibirien fick titeln: " I vulkanens skugga". 

Personligen tycker jag att Ester Blenda, " Bansai" Nordström är ett oerhört fängslande porträtt av en mycket modig kvinna. En kvinna som verkligen vågade motstå all sin tids fördomar mot kvinnor. Hon körde motorcykel, hon rökte, och klädde sig i byxor och vägrade bete sig som sin tids typiska kvinnoideal ansågs böra bete sig. Hon verkade verkligen leva livet precis som hon ville ha det. Den enda sorgen i hennes liv var troligen att hon inte fullt ut kunde bejaka sina känslor till sin livsledsagerska Carin eftersom homosexualitet var förjbudet under Ester Blendas livstid. Det var till och med straffbart och ansågs vara en mentalsjukdom. 

Jag vill varmt rekommendera alla att läsa romanen om Sveriges första kvinnliga och mycket modiga wallrafflande journalist, " Ett jävla solsken" som hon även kallades av sina nära och kära. av författarinnan: Fatima Bremmer.   

Operarecension: Eugen Onegin, av: Pjotr Tjajkovskijj på Kungliga Operan i Stockholm/ Recension av: Marika Frykholm

Jag såg kompositörens : Pjotr Tjajkomvsij, ( tysks i Totkinsk, död 1893 i St. Petersburg opera: Eugen Onegin på Kungliga Operan i Stockholm torsdagen  190829 i regi av: Vasily Barkhatov direigent: JOhn Fiore, scenografi: Zinovy MOrgolin, kostym, mask:Olga S, ( se programmet.) Pjotr Tjakovskoij har bland annat skrivit ett antal sagor så som Törnrosa, Svanssjön och Nötknäppaaren. Han har även skrivit sju stycken symfonier.

Pjotr Tjajkovsij var romatnisk kompsitör och hela operan är väldigt romantisk i mitt tycke. Handlingen tilldrar sig i de båda systrarna Olgas och hennes yster Tatjanas hem på den ryska landsbygden dit de är förvisade tillsammans med sin mor på grund av ekonomiska omständigheter. Lenskij är en barndomsvän till Olga och kär i henne. Lenskij kommer på besök till systrarnas hem på den ryska landsbygden och med sig har han sin vän, Eugen Onegin som Tatjana blir blixtförälskad i då han är som tagen från en av hennes romanhjältar som hon älskar att läsa. Men Eugen Onegin besvarar inte Tatjanas känslor utan avvisar henne bryskt efter att hon på natten ha skrivit ett kärleksbrev till honom. Istället försöker Eugene Onegin att flirta in sig hos systern Olga och det hela slutar med att Eugene Onegin tragiskt nog dödar Lenskij, Olgas barndomsvän och kärlek.I den ursprungliga versionen sker dödandet i en duell, men i denna uppsättning på Kungliga Operan i Stockholm sker uppgörelsen och dödandet i en skidbacke på vintern med en hop påstridiga bybor samlade runt kontraparterna och ivrigt påhejade av dessa.

Många år senare återförenas Tatjana och Eugene Onegin. Han bekänner då sin stora förälskelse för henne men Tatjana avvisar honom eftersom hon nu är en lyckligt gift furstinna och inte vill lämna sin make för en förälskelse som hon trodde var över för längesedan.

Jag tyckte hela föreställningen var mycket vacker och att det var en oerhört gripande handling med ett mycket tragiskt slut. Jag  tycker det var en härlig musik. Scenografiskt var det också en mycket spännande föreställning. Jag gillade särskilt skidbacken  där de båda kontraparterna i den här uppsättning gör upp sinsemellan efter en häftig ordväxling genom ett slagsmål. Jag vill varmt rekommendera alla att se operan: " Eugene  Oengin" på Kungliga Operan i Stockholm!

Filmrecension, " Late Night", med Emma Thompson och Mindy Kallin på Sergelbion i Stockholm tisdagen 190827/ Recension av: Marika Frykholm

Tisdagen den 100829 var jag på Filmstadion på Hötorget i Stockholm och såg filmen: " Late Night", i hhuvudrollerna: Den något avdankade film- och komiker producenten Kathrine Newbury, här spelad av: Emma Thompson, och hennes närmaste medarbetare och nya skribent: Molly, här spelad av: Mindy Kallin.

" Late Night"; handlar om den unga fabriksarbeterskan Molly,  Mindy Kalling) som drömmer om en karriär som skribent för en komediserie ledd av den välkända men något avdankade filmproducenten Kathrien Newbury, ( Emma Thompson. )

Molly är en ung, begåvad indisk fd fabriksarbetare som i hela sitt liv har drömt om att få träffa och lära känna den berömda filmproducenten Kathrine Newbury. Då hon får jobb som skribent på Kathrine  Newburys  komedishow är hennes lycka gjord. Tror hon. Men allt blir inte som hon tänkt sig. Hon får möta en tuff miljö där man säger saker som man inte menar för och där ärlighet är något förkastligt som man skrattar åt.

Men så händer det otroliga. Kathrine Newbury ser efter en ståuppföreställning för Cancersjuka som Molly deltar i så inser den stenhårda och känslokalla Kathrine Newbury Mollys hela potential att bli något och inser att hon för att få behålla sin tv- show är helt beroende av Mollys fräcka rättframma ärliga personlighet.

Jag tyckte att att filmen, " Late Night"; med Emma Thomopson och Mindy Kalling är en mycket charmig, rolig och under hållande. Samtidigt en mycket tänkvärd film över hur tuff verkligheten är för kvinnor som vill framåt i karriären. Och hur orättvist många kvinnor behandlas och blir bemötta i sina karriärer. Jag vill varmt rekommendera alla att se: " Late Night"!

Barn- och ungdomsspökhistorie recension; " Mysteriet på Örnklippan", av: Kristina Olsson/ Recension av: Marika Frykholm

Jag har precis läst en jättespännande barn- och ungdomsspökhistoria som heter: " Mysteriet på Örnklippan", av författarinnan: Kristina Olsson.

" Mysteriet på Örnklippan"; av: Kristina Olsson handlar om två barn, Bonnie och Charles som är styvsyskon eftersom Charles pappa Ebbe har gift sig med Bonnies mamma. Men då Bonnie och Charles får höra att deras föräldrar tänker flytta med dom till London så bestämmer sig Bonnie att hon och styvbrodern Charles ska rymma till Bonnies mormor som heter Vivian som bor på en plats som heter Örnklippan eftersom mormor Vivians hus ligger uppe på en stor klippa i samhället som heter Skuggviken,  där mormor Vivan bor.

Redan på plats i Skuggviken hör Bonnie och Charles hur två äldre tanter skvallrar om att ingen går säker i Skuggviken. En liten pojke som heter Sven försvann nyligen då han var med sina föräldrar på utflykt.

Ett par som heter Alba och Douglas jobbar som tjänstefolk hemma hos mormor Vivian. Mormor Vivian själv jobbar som konstnär och håller på och målar hela dagarna. I Skuggviken finns även ridläraren Paul som mormro Vivian rekommenderar Bonnie att besöka eftersom Bonnie älskar hästar och att rida. Men hushållerskan Alba varnar Bonnie och säger att Paul är en extremt farlig man både mot djur, i huset finns även mormro Vivians hund Vinnie, och att Paul är farlig även mot människor.

Alldeles intill mormor Vivians stora hus Örnklippan finns en stor kyrkogård med en tom grav som ingen får röra. Bonnie ser ut över kyrkogården från sin utsiktsplats i trädkojan som hon en dag klättrar upp i. Och hur kan det komma sig att tjänstefolket Alba och Douglas kan ha jobbat i en fabrik i den närliggande grannbyn som heter Svarthed, en stearinfabrik som stängdes igen för 150 år sedan? Hur gamla är Alba och Douglas egentligen?

Bonnie och Charles bestämmer sig för att till varje pris rädda livet och hitta den försvinnan pojken Sven. Men det visar bli mycket farligare än vad de hade tänkt sig från början.

Jag tycker att barn- och ungdomsspökhistorien, " Mysteriet på Örnklippan"; är en härligt spännande spökhistoria och att den är mycket välskriven. Spänningen är total romanen igenom och särskilt spännande blir det när man når slutet av romanen. Jag vill varmt rekommendera alla att läsa:"  Mysteriet på Örnklippan", av: Kristina Olsson!

Utställning om Ester Blenda Nordström, Sveriges första kvinnliga wallrafflande journalsit på Skarhults slott i Skåne, söndagen 190714/ Recension av: Marika Frykholm

Jag var på en mycket intressant och i mycket totalt fascinerande utställning på Skarhults slott i Skåne, söndagen 190714, om Sveriges första kvinnliga wallrafflande journalist, Ester Blenda Nordström, som ofta skrev sina tidningsartiklar särskilt i Svenska dagbladet under den tiden hon var anställd där under pseudonumen; " Bansai".

Ester Blenda Nordström levde från slutet av 1800- talet t ill och med sin död 1925 och var den första kvinnliga undersökande journalisten. Hon gjorde sig känd för att hon under en tidsepok där kvinnorna helst skulle gå klädda i kjol eller klänning, inte bara gick klädd i byxor utan dessutom körde motorcykel.

Det som Ester Blenda Nordström först gjorde sitt namn känd som var för sin roman: " En piga bland pigor", då hon under en semesterledighet från Svenska dagbladet var så pass rastlös att hon tog tjänst som förklädd piga på en bondgård i Sörmland från vilken hon sedan skrev sin berömda roman, " En piga bland pigor" och där berättade om hur det var att vara en hårt arbetande piga med mycket liten lön och nästan ingen fritid att tala om i den tidens Sverige.

En bonde blev så sur för att han tyckte att hon förlöjligade de svenska bönderna att han skrev en egen roman som, " svar på tal", som han gav titeln: " Ett pennskaft bland pigor". Ester Blenda Nordströms ena nära väninna, den berömda kvinnliga journalisten Elin Wägner hade även hon skrivit en roman som hette: " Pennskaftet".

Då Ester Blenda Nordström, " Bansai" till slut tröttnade på livet i rampljuset och festande i Stockholm så drog hon iväg på nya äventyr. Denna gång gick färden till Lappland där hon levde som undervisande nomadlärarinna och bodde tillsammans med samerna i en kåta som var hennes alldeles egen kåta. Men denna gången var hon inte förklädd utan denna gången så var hon i Lappland och arbetade som vandrande nomadlärarinna helt öppet och beskrev livet i den lappländska fjällvärlden i sina artiklar för Svenska dagbladet under pseudonymen " Bansai". Folket älskade dessa artiklar och Ester Blenda Nordström, " Bansai" kallad blev ett känt namn inom den omtvistade samefrågan.

Ester Blenda Nordström gifte sig aldrig och i en tid då det var tatalförbjudet att vara homsexuell hade hon i hela sitt liv en väldigt nära väninna som hette Carin som även hon kom från en mycket rik och välbärgad familj och dessutom var gift. På den tiden blev man som homosexuell hårt straffad med fängelse som följ om man öppet levde ut sin homosexualitet samt att man riskerade att bli inburad på mentalsjukhus. På uställningen om "Ester Blenda Nordströms liv framgår det att det kan ha varit så att Ester Blenda Nordström, " Bansai" flydde sin förälskelse i Carin då hon åkte upp till samerna i Lappland för att leva som vandrande nomadlärarinna.

Ester Blenda Nordström dog år 1925 och han även göra många riskfyllda utlandsresor världen över i sin egenskap av kvinnlig, undersökande journalist.

Jag vill varmt rekommendera alla som har möjlighet och har vägarna förbi Skarhults slott i Skåne att besöka,  utställningen om Ester Blenda Nordström och lära känna hennes fartfyllda och äventyrliga liv. Eller varför inte läsa boken, " Ett djävla solsken" som handlar om Ester Blenda Nordströms liv, av: Fatima Brermmer. Jag håller just på att läsa denna mycket intressanta roman och hoppas återkomma med en recension om denna inom en inte alltför lång framtid.

Teaterrecension: " Amasonernas drottning", av: Marie Antonia Walpurgis, framförd på: Årsta teater i samarete med: Den Andra Operan, Kamraterna, samt även: Stockholms stadsteater/ Recension av: Marika Frykholm

Jag var på Årsta teater i Årsta i Stockholm och såg operan: " Amasonernas drottning", som är en barockopera skriven av: Marie Antonia Walpurgis, här uppförd på Årsta teater med text och musik skriven före 1900- talet i samarbete med: Den Andra Operan som enligt programbladet, " ändrar på köns- obalansen i operavärlden där det idag är nära 100%  av de operor som framförs är skrivna av män, så ändrar gruppen: Den Andra Operan på det och spelar istället operor enbart skrivna av kvinnor". Detta enligt programbladet till: " Amasonernas drottning" av: Marie Antonia Walpurgis. Enligt programbladet, " grundandes denna grupp 2016 av följande personer: Hanna Frizson, Ditte Hammar, och Bente Rolandsdotter. Enligt programbladet var deras första produktion:" Förvandlingar i Helvvetet", av: Isabelle Aboulker som hade premiär år: 2019".

Enligt programbladet, " vill gruppen Kamraterna spela närmare publiken, nå längre in i hjärtat och frambringa både skratt och eftertanke". Enligt programbladet, " gör Kamraterna modig, engagerad och krispig scenkonst"

Och så var det även i samarbete med Stockholms stadsteater.

Följande personer är involverade i uppsättningen av. " Amasonernas drottning:

Produent: Eva Sunno
Teknisk ledning: Sally Langford
Ljustekniker: Carl Kristiansson
Skräddare: Linnea Brun
Regiassistent: Elsa Ridderstedt
Producent- och marknadssassistent: Maria Erlansson
Affisch/ foto Maximilian Mellfors
Programbladsfot: Max Sjödin

Själva handlingen utspelar sig i Amasonernas rike som består endast av kvinnor. Där ska den blivande drottningen Tomiris, kallad: Talestris till Diantatemplet för att krönas till Amasonernas drottning. Amasonerna är ett kvinnligt folkslag som står i evig fejd sedan flera århundraden tillbaka med männen som kallas " skyterna": Men två män tas i fångenskap, det är prins Orentes som blir häftigt förälskad i Amasonernas droottning, Tomiris, även kallad Talestris, och hans bästa vän, Laercois som vill rädda Orentes ur hans frivlliga fångenskap.Orentes vän Leorcois blir lika häftigt förälskad i Tomiris/ Talestris undersåte Antiope och eftersom kärleken visar sig vara besvarad avAntiope så beslutar Amasonernas drottning Tomiris/ Talestris tillsammans med sin undersåte Antiope att befria männen ur deras fångenskap. Men oväntade hinder dyker upp i deras väg. Och det hela leder till en väldigt dramatisk upplösning på historien om Amasonernas drottning.

Musiken är barock och mycket vacker enligt mitt tycke. Den är framförd av en liten grupp musiker som sitter på själva scenen och spelar samtidigt som operan framförs på ett mycket intressant sätt.

Scenografin består av bland annat två stegar som skjuts fram och tillbaka av sångarna på ett mycket effektfullt sätt.


Jag måste säga att jag  njöt i fulla dra hela den  2 timmar och 45 minuter inklusive två pauser långa föreställningen och jag vill varmt  rekommendera alla att se: " Amasonernas drottning" av Marie Antonia Walpurgis som för övrigt var en kurfurstinna så  länge den spelas på Årsta teater!

Teaterrexension: Den (o)äkta flickan, regisserad och spelad av: Steph Molin på Teater Reflex i Kärrtorp, fredagen 190524/ Recension av: Marika Frykholm

Fredagen den 190524  såg jag föreställningen: " Den (o) äkta flickan", här spelad och regisserad av: Steph Molin tillsammans med ett barn,  på Teater Reflex i Kärrtorp.

" Den (o) äkta flickan"; av: Steph Molin handlar om hur först en ung pojke, som sedan mognar och blir en ung man inser att han egentligen är en kvinna och hellre vill kalla sig för Steph Molin än för Stefan Molin.

Föreställningen, " Den (o) äkta flickan" handlar för mig om att finna sin egen könsidentitet,, om mognad från pojke till ung man, om glädjen att få ta och ge kärlek till sina medmänniskor, främst då sin mamma som är den person som står en närmast.

Men " Den ( o) äkta flickan handlar även om utanförskap, mobbing och misshandel i en hård och brutal skolvärld som blir desto mer brutal mot den som inte riktigt vill passa in i mängden, som, " sticker ut och är annorlunda" som Steph Molin formulerar så fint i föreställningen.

Den handlar också om det svåra i att växa upp och att tvingas komma till insikt om vem man är som människa och hur man vill bli betraktad av sin omgivning.

Jag vill varmt rekommendera alla att se föreställningen, " Den oäkta flickan" regisserad och här spelad av Steph Molin på Teater Reflex i Kärrtorp! Tack för en jättebra föreställning!

" Barn och undomsfilmrecension: " Mary Poppins returns= återkomst"/ Regissör: Bob Marshall/ Recension av: Marika Frykholm

Jag såg nyligen den engelska barn- och ungdomsfilmen,  som är en uppföljare till" Mary Poppins", returns= återkomst".

" Mary Poppins retruns= återkomst", handlar om den magiskt kunniga engelska fantasifulla barnflickan, Mary Poppins som kommer flygande tillbaka med sin resväska och sin talande papegoja t för att ännu en gång ta sig an syskonen Buck. Den här gången är de tre stycken syskon och de är i stort behov av hjälp eftersom deras mor, Mrs. Buck har gått bort för ett år sedan och deras far nyligen har blivit änkling och brottas med stora ekonomiska problem.

Fadern, Mr. Bucks arbetar på en stor bank i London som kassör. Mr. Buck har bara en vecka på sig att rädda familjens hus och hem från att gå till salu. Han måste innan veckan är slut finna ett stycke underskrivet papper med en massa namnunderskrifter.

Men bankens ägo har gått över till den elake och girige Mr. Ståhls nephew= antingen brorson eller systerson, och han vill göra allt för att sabotera  Mr. Bucks  planer på att hjälpa sin familj att få behålla hus och hem.

Men Mr. Bucks syster, syskonen Bucks faster den godhjärtade och snälla Miss Bucks är familjen till hjälp och till sin hjälp har Miss Bucks den vänlige sotaren Jack och alla Jacks vänner, bland annat en skeppare som sitter  i rullstol.

" Mary Poppins returns= återkomst" är en film späckad av magiska äventyr, fart och spänning allt medan som veckan går och upplösningen av fader Mr. Bucks problem närmar sig dess upplösning. Ska fader Mr. Bucks med alla hans vänner och med Mary Poppins hjälp klara av att rädda familjens haltande ekonomi, hitta pappret med dess namnunderskrifter samt rädda deras hus och hem?

Det är även en massa härliga musikaliska nummer med i filmen, " Mary Poppins returns= återkomst osm för övrig är baserad på den engelska romanen med samma titel.

Jag vill varmt rekommendera alla att se denna glada, fartfyllda och mycket charmiga familjefilm!

Balettrecension, " Processen", baserad på en roman av: Franz Kafka, på Kungliga Operan/ i Stockholm, Tisdagen 190522/ Balettrecension av: Marika Frykholm

Jag var på en jättehärlig balettföreställning tisdagen 190522 på  Kungliga Operan i Stockholm som heter: " Processen", som är baserad på en roman av den välkände tjeckiske författaren, Franz Kafka, ( född, 1183 i Praag i nuvarande Tjeckien, död 1924 i Östterike. ) Kommentarer av Franz Kafka, ( källhänvisning: internet:  " Ungdomen är lycklig eftersom den har förmågan att uppskatta skönhet". " Ingen åldras som har förmågan att upptäcka att se skönheten". Ytterligare en kommentar av författaren Franz Kafka: " Meningen med livet är att det tar slut".

Balettföreställningen, " Processen"; baserad på romanen av den tjeckiske författaren Franz Kafka med samma titel, handlar om en man som heter Josef K. Josef K står anklagad. Ingen, inte ens han själv vet egentligen vad han är anklagad för. Men han är en timme och fem minuter försenad till sin egen rättegång talar domaren i domstolen om för honom. Blev inspirerad att tillägga: Kan möjligen Josef K vara Franz Kafkas alter ego? Och att " K" skulle då stå för " Kafka"? Det blir upp till den enskilde åskådaren i publiken att avgöra tycker jag.

Balettföreställningen, " Processen", går i ton i ton i grått, och svart förutom alldeles just i början av föreställningen då dansarna har dräkter i ett klart,lysande färgspel. Annars går temat genom hela balettföreställningen i en utmärkande grå  och svart skala färger. Detta gäller även scenografin. Allt är grått. Och kalt. Ingen värme eller kärlek någonstans. Det är en dyster verklighet som utmålas inför publikens ögon. Mänskligheten är dyster. Själva livet är dystert. Allt andas sorgtung livsleda och kanske rent av en viss desperation.

Jag har varit på en hel del operaföreställningar i mina dar men väldigt få balettföreställningar. Jag är väldigt glad att jag ikväll valde att gå på:balettföreställningen, "Processen" av Franz Kafka. Jag vill varmt rekommendera alla att se denna balettföreställning på Kungliga Operan i Stockholm!

Romanrecension: " Zäta och sjukhusets mörka hemlighet", av: Elsie Petrèn/ Recension av: Marika Frykholm

Jag har läst en jättebra barn- och ungdomsroman som heter: " Zäta och sjukhusets mörka hemlighet",av författarinnan: Elsie Petrèn.

" Zäta och sjukhusets mörka hemlighet", av: Elsie Petrèn handlar om en flicka som kallas för Zäta men som egentligen heter Mercedes. Zäta ska precis fylla 12 år och hennes högsta önskan är att få en egen dator. Då hon på sin 12- års dag får den efterlängtade presenten, en alldeles egen dator av sin pappa, ( hennes föräldrar har just separerat och hennes mamma bor i Danmark med en rik äcklig gubbe som Zäta avskyr. ) Zäta och hennes pappa ska just åka iväg för att välja ut en dator åt Zäta då Zäta blir påkör av en cyklist och hamnar på sjukhuset med en massa ben brutna i sin kropp.

På sjukhuset lär Zäta känna flickan Camilla som är en riktig kämpe. Camilla har varit en mycket lovande idrottare och har råkat ut för en dykningsolycka då hon dök på en förbjuden plats och blev såpass allvarligt skadad att hon antagligen aldrig mera kommer att kunna gå. Men Camilla ger sig inte. Hon tänker bli bäst i simning och tränar varje dag i sjukhusets simbassäng nere i kulverten under sjukhuset.

På sjukhuset efter olyckshändelsen upptäcker Zäta till sin stora förvåning att hon kan läsa andra människors tankar! Men det blir en stor hjälp för henne då hon lyckas ta reda på sanningen om vem som egentligen har stulit hennes dator. Den grinige läkaren Sven som inte gillar barn är den som Zäta ogillar allra mest av sjukhuspersonalen. Kan han vara den som ligger bakom alla medicinstölderna på sjukhuset?

Jag tycker att barn- och ungdomsromanen; " Zäta och sjukhusets mörka hemlighet", av författarinnan: Elsie Petrèn är en jättespännande bok med mycket spänning, äventyr, inslag av romantik, och farliga jakter genom sjukhusets kulvert. Jag vill varmt rekommendera alla att läsa: " Zäta och sjukhusets mörka hemlighet", av: Elsie Petrèn.

Teateerrecension: " Skapelsen", av: Joseph Haydn", framförd i ett samarbete med: Mikaeli kammarkör ,med dirigent: Anders Eby, skådespelare från Stockholms stadsteater och Folkoperan i Stockholm/ Uppförd på Folkoperan i Stockholm onsdagen 190424/ Recension skriven av: Marika Frykholm

Onsdagen den 190424 såg jag: " Skapelsen", av: Joseph Haydn, framförd av: Mikaeli kammarkör med dirigent: Anders Eby, i samarbete med skådespelare från Stockholms stadsteater, en samling människor utanför teatern, samt Folkoperan i  Stockholm, uppförd på Folkoperan i Stockholm.

Jag tyckte att föreställningen, " Skapelsen", av den Österrikiske kompositören: Joseph Haydn, på Folkoperan i Stockholm var en alldeles fantastiskt bra föreställning. Det var synd att de spelade den sista gången söndagen 190428!

Föreställningen Skapelsen handlar om Skapelseberättelsen i Bibeln. Men samtidigt får man här på Folkoperan i Stockholm tillsammans med Mikaeli kammarkör med deras dirigent Anders Eby,  och skådespelare från Stockholms stadsteater samt en samling människor utanför teatern en insikt om vad Skapelseberättelsen handlar om, och de sju dagar den behandlas i Bibeln.

De sju människorna som är med i föreställningen utanför teatern berättar sina kärlekshistorier, ofta mycket sorgliga, för oss i publiken och det hela slutar med ett storstilat bröllop där brudparet bjuder upp till brudvalsen i foajèn där det säljs Champagne  och även vi i publiken får vara med och dela brudparets glädje över deras förening som äkta makar med en riktig vigselförrättare som förrättade själva vigselakten då de blivande äkta makarna lovade varandra trohet.

Jag hade en mycket njutbar upplevelse av föreställningen:" Skapelsen", av: Joseph Haydn och det var ett väldigt roligt avslut att få vara med och dansa brudvalsen efter själva föreställningen ute i foajèn tillsammans med orkestern! Tack till alla de skådespelare, från Stockholms stadsteater Mikaeli kammarkör och Folkoperan för en mycket härlig och underhållande föreställning på Folkoperan!

Romanrecension: " Hemsökta!" av. Magnus Nordin/ Recension av: Marika Frykholm

Jag har läst en jättebra barn- och ungdomsroman som heter: " Hemsökta", av den svenske författaren: Magnus Nordin.

" Hemsökta" av Magnus Nordin är en mycket välskriven, och mycket läskig spökhistoria. Den handlar om tonårstjejerna, Elin och Denis som är ett lesbiskt par men flickan Elin har haft problem med att " komma ut" inför sina föräldrar som fastän dom är gifta, lever som om dom vore skilda i och med att de inte har samma sovrum och knappast talar längre ens med varandra så Elin finner det oerhört svårt att vara öppen i sin relation till sin nya flickvän, Denis inför dom.

Elin och Denis kommer ut till en skärgårds ö i Stockholms skärgård som heter Etsnö. Huset de ska vakta ligger på öns södra udde som kallas Gydjas udde. Enligt legenden var Gydja en klok gumma som blev levande bränd på bålet den 26 juli 1676 som häxa efter att en öbo hade anmält kvinnan Gydja till Trolldomskommissopmen i Stockholm för att ha förgjort hans hustru.

 Mannen hette Aron och hans hustru som var gravid med deras första barn, hette Kristin. Mannen Aron trodde sig ha hittat ett par fågelliknande klor i  hans försvunna hustrus sängkläder som han misstänkte tillhörde Gyddja på vilken han grundade anklagelsen mot henne som häxa och för att ha förgjort hans hustru Kristin så att hon försvann en morgon från hemmet ner mot vattnet.

Då flickorna Elin och Denis först kommer huset på Gydjas udde på skärgårdsön Ensnö i Stockholms skärgård märker de ingenting ovanligt. Men sedan kommer frågorna: Vad hände med ägaren Daniel Heiss unga gravida hustru, Amanda som försvann efter en simtur exakt det samma datumet som kvinnan Gydja brändes på bålet för  häxeri, den 26 juli?

 Gydja brändes ju levande på bålet den 16 juli 1676. Det enda som fanns kvar efter Daniels gravida hustru Amanda var hennes röda baddräkt som hängde kvar på bryggan. Den siste som såg Amanda i livet var öns ende invånare, fiskaren Lasse som såg henne stå på bryggan den morgonen, i färd med att ta ett tidigt morgondopp. Lasse har ett bandage runt sin vänstra hand..

Och vad hände med den förra husvakten, Sandra? Varför bad hon att få bli hämtad från ön Ensnö så hastigt utan att ens begära att få lönen hon hade tjänat på de dagar hon hade bott i Daniel Heiss hus som husvakt? Och vad är det för vita Perserkatter som stryker omkring Daniel Heiss hus? Dom ser exakt likadana ut som den drunknade, gravida unga hustrun Amandas katter gör på Daniel och Amanda Heiss bröllopsfoto som hänger i huset.

Frågorna är många och flickan Elin börjar så småningom fastän hon inte tror på varken spöken eller onda andar att forska i legenden kring kvinnan Gydja som den 16  juli 1676 brändes levande på bål på ön Ensnös södra udde som sedan dess kommit att kallas Gydjas udde.

Jag tycker att barn- och ungdomsromanen, " Hemsökta" av författaren: Magnus Nordin är en jättespännande och välskriven spökhistoria. Det blir väldigt läskigt mellan varven innan man förstår hur alla händelserna som flickorna Elin och Denis råkar ut för egentligen har med varandra att göra.

Jag vill varmt rekommendera alla att läsa: " Hemsökta", av: Magnus Nordin!

Reading på teater Playhouse i Stockholm 190409/ Recension av: Marika Frykholm

Tisdagen den 190409 var jag på teater Playhouse i Stockholm och såg en reading.

Denna reading var en pjäs som handlade om hur guden Dionysos, även ibland kallad Bachus, kommer till jorden,  närmare bestämt till en liten ort någonstans i USA i skepnad av trädgårdsmästaren Dianne.

Guden Dionysos, vinguden alltså här i skepnad av trädgårdsmästaren Dianne kommer i kontakt med fyra kvinnor som dessutom råkar vara grannar och nära vänner. Dessa är: Renee, Carol som är den som blir minst imponerad av trädgårdsmästaren Dianne, Pam, ( det var pjäsens konstnärliga ledare som läste rollen som grannkvinnan Pam), som är den som blir mest tagen av guden Dionysis i förklädnad av trädgårdsmästaren Dianne, samt grannkvinnan Beth.

Handlingen är följande: Jorden är nära undergång på grund av all miljöförstöring och klimathotet. En storm är i antågande. För att rädda världen från total förstörelse måste de fyra kvinnorna ge sig helt och hållet hän sexuellt åt guden Dionysosi förklädnad av trädgårdsmästaren Dianne. Världens hela framtida existens står på spel och hur ska guden Dionysos i skepnad av trädgårdsmästaren Dianne kunna förhindra jordens undergång?

Jag tyckte att denna reading på teater Playhouse i Stockholm ikväll innehåller många intressanta dialoger mellan de fyra grannvkinnorna, Renee, den egensinniga Carol, Pam och Beth och  guden Dionysos  i skepnad  av trädgårdsmästaren Dianne. Samt en hel mängd filosofiska diskussioner och tänkbara liknelser om världens förfall med allt vad vad det rör miljöförstöringen och det rådande  klimathotet.

Filmrecension: " Shazam", av. BIll Parker och C. C. Beck/ Recension av: Marika Frykholm

Torsdagen 130321 var jag på en förhandsvisning av den kommande filmen: " Shazam", av: Bill Parker och C.C. Beck.

" Shazam" handlar om en fosterhems pojke som är mobbad och som en dag då tunnelbanan plötsligt tvärstannar då han kliver ut träffar en trollkarl som säger att han har letat överallt efter en person som besitter sann godhet och att har funnit det i Billy. Billy behöver bara säga ordet: " Shazam" för att få superkrafter och kunna besegra ondskans makter. Den första personen som trollkarlen hade valt och som även han varit en oälskad pojke hade väldigt gärna velat ha dessa superkrafter men fick höra av trollkarlen att han inte dög. Detta har förföljt denne man hela hans liv, och nu är han som vuxen ute för att hämnas. Hämnas på sin rullstolsburne elake pappa och hela hans familj som har den makt som han inte har och blev förvägrad av trollkarlen att få. Han är ute efter att hämnas på Billy som han är avundsjuk på eftersom trollkarlen utsåg Billy till sin efterföljare.

Då jag var på förhandsvisningen på den nyutkomna filmen, " Shazam" så var även filmens svenske regissör där. Han berättade att han hade blivit inspirerad till att göra filmen tack vare de filmer han hade sett som ung såsom " Stålmannen" och " Gremlins".

Jag tyckte att den nyutkomna filmen," Shazam" var mycket rolig, spännande, späckad av äventyr och en mycket underhållande film! Jag vill varmt rekommendera alla att se: "Shazam"!

Romanrecension. "Svarta Madam", av: Eva Christina Johanson/ Recension av: Marika Frykholm

Jag har läst en jättespännande barn- ungdomsspökhistoria som heter: "Svarta Madam", av den svenska författarinnan, Eva Christina Johanson.

" Svarta Madam" handlar om den välkända leken som många av oss nog har lekt och barn fortfarande säkert lekte, när vi var små. I barn- ungdomsromanen, " Svarta Madam", av Eva Christina Johanson. Som en del kanske känner till så går denna lek till så att man står framför en spegel, i ett mörkt rum och säger orden:" Jag tror inte på Svarta Madam, jag tror inte på Svarta Madam,  jag tror inte på Svarta Madam", tre gånger. Då sägs det enligt legenden att man ser något skymta förbi i spegeln.

Eva Christina Johanson har i sin barn- ungdoms spökhistoria om den Svarta Madam låtit den Svarta Madam gestaltas av den figurativa personen: Clara Svart Månsdotter som skulle ha blivit mördad, strypt av sin egen schal, år 1895 i sin handelsbod och den misstänkte mördaren ansågs vara butiksbiträdet, August Leonard Johanson. Leonard August Johans hade en dotter, Amelia och då det i boken visar sig att han visserligen var oskyldig till mordet på Clara Svart Månsdotter, Svarta Madam, så stal han hennes smycken som hon hade på sig för att trygga sin dotters framtid.

Denna stöld gör att Clara Svart Månsdotter alltsedan dess till våra dagar har kastat en förbannelse över sina släktingar och förföljer dom för att hämnas stölden av hennes smycken. I boken, Svarta Madam, så är det huvudpersonen  " jaget" i boken, flickan Juni, och hennes kompis Stella som blir övertalade av Junis bästa kompis Fanny att mot Junis vilja leka leken " Svarta Madam" inne i Svarta Madams handelsbod på Junis pappas nya utställning på musèet i staden där flickorna Juni, hennes bästa kompis Fanny och deras nyinflyttade klasskompis Stella bor. Det som är konstigt med Stella tycker Fanny är att hon har fått höra att hon och hennes mamma flyttar hela tiden.

Det visar sig alltefter händelsernas gång att Stella är släkt med Clara Svart Månsdotter, Svarta Madam och att denna är ute för att hämnas stölden av sina smycken på Stella. Juni försöker hjälpa Stella att göra sig av med både Svarta Madam och hennes släkts förbannelse.

Jag tycker att barn- ungdomsspökhistorien, " Svarta Madam", är en mycket spännande, kuslig,, historia full av fart och fläkt och mycket äventyr allteftersom flickorna Juni, Fanny och Stella jagas av det hämndlystna spöket, Clara Svart Månsdotter som är på jakt efter sina stulna smycken, genom sidorna. Jag vill varmt rekommendera alla att läsa:" Svarta Madam" av: Eva Christina Johanson!

Romanrecension: " Allhelgonaoffret", av: Petter Lidh/ Recension av: Marika Frykholm

Lägg till bildtext

Jag har just läst en jättebra barn- ungdomsroman som heter: " Allhelgonaoffret", av den svenske författaren: Petter Lidh.

" Allhelgonaoffret", av: Petter Lidh handlar om hur flickan Shirin flyttar med sin utfattiga pappa till en gård som heter Ulrikagården. Det märkliga är att de får bo på herrgården som heter Ulrikagården alldeles gratis. Prästen i byn, som var den som satte ut annonsen om att bo på Ulrikagården säger till Shirin och hennes fattige pappa att det enda som han kräver av dom att lova är att de aldrig vilken anledning det vara må får gå upp på vinden på Ulrikagården. " Då blir priset väldigt dyrt" som prästen i byn uttrycker det.

Annars får de allting gratis; de får bo gratis på Ulrikagården, Shirin får en alldeles egen häst, Kito som prästens dotter Alva som har problem att gå ordentligt säger att ingen klarar av att rida Kito, men Shirin blir överlycklig när det visar sig att hon är den enda som kan klara av att rida Kito.

Shirins pappa får en ny, lyxig bil att köra alldeles gratis istället för den gamla kärra han kom körandes i till Ulrikagården, " En sådan bil kan han ju inte ha" som prästen i byn uttrycker det.

Allting verkar bli helt perfekt. Men Shirin märker snart att det är något som inte stämmer med livet på Ulrikagården. För det första är det ingen i hennes skola som hälsar på henne. Då de besöker gudstjänstens med Alvas pappa prästen i byn så är människorna där klädda i konstiga dräkter. Och ingen i kyrkan hälsar på dom. Då de far ut på sjön för att fiska får de napp hela tiden.

Men det hela ändras då Shirins pappa på grund av en läcka i taket blir tvungen att gå upp på Ulrikagårdens vind. Där hittar han en tavla av den elake baron Eckelburg som Alva har berättat om för Shirin som var en elak baron som levde på 1700- talet på Ulrikagården. Då hans dotter blir gravid med prästen i byn spärrar han in henne i hennes sovrum och låter henne höra sin egen bebis gråta uppe på vinden på nätterna. Men då byborna tröttnar och fängslar den elake baron Eckelburg så kastar han en förbannelse över byborna mot att han kräver ett allhelgonaoffer varje år.

Shirins pappa blir som personlighetsförändrad av att sitta och stirra på porträttet av den elake baron Eckelburg men då han har ihjäjl Shirins omöjliga häst Kito eftersom han inte klarar av honom, så flyr Shirin till prästen i byn och hans dotter Alva. Men det blir inte som hon tänkt sig för prästen tvingar henne tillbaka till Shirins personlighetsförändrade pappa. Ett nytt allhelgonaoffer krävs för att återställa lugnet och ordningen i byn. Och det är Shirin som har utsetts till offret men det blir Shirins pappa som får sätta livet till.

Jag tycker att barn-ungdomsromanen, " Allhelgonaoffret" var en mycket märklig, spännande och stundtals, skrämmande bok som jag tycker den handlar om den totala ondskan och vilka onda handlingar människor är kapabla att utföra då saker som makt, girighet, och till och med kärleken står på spel. Jag vill varmt rekommendera alla att läsa: " Allhelgonaoffret", av: Petter Lidh

Ny i klassen/ Novell skriven av: Marika Frykholm

Jag heter Louise Andersson och jag är 12 år gammal. Jag hade flyttat till en ny stad med mina föräldrar och mina syskon, Kajsa som är 11 år gammal och Edward som är 10 år gammal till en ny stad där jag skulle börja i en ny klass och i en ny skola. Den enda som jag kände i min nya hemstad var min kompis Maria Markusson i vars klass jag skulle börja.

Jag kände inte Maria Markusson särskilt bra men jag hoppades väldigt mycket att hon skulle bli min nya bästa kompis. Jag hade haft en bästa kompis i min gamla klass i min gamla skola men det konstiga var att fastän jag saknade henne jättemycket så var det inte lika sorgligt att lämna min gamla hemstad och min gamla skola eller min gamla klass och min gamla bästa kompis som hette Sandra Persson som jag hade trott att det skulle vara.

Då jag kom till min nya skola den första skoldagen var jag mycket spänd och förväntansfull. Jag spanade överallt på skolgården efter Maria Markusson men kunde inte se till henne någonstans på hela skolgården. Då det ringde in fick jag gå ensam till min nya klass och det var med en känsla av stor osäkerhet jag gick in i klassrummet. Till min lättnad såg jag Maria Markusson som satt vid sin bänk och vinkade åt mig att komma och sätta mig bredvid henne.

Resten av dagen gick allt som i en dimma. Vi var ute och lekte på skolgården på rasterna, och vi åt lunch i den stora matsalen. Då vi skulle gå hem för dagen ville Maria Markusson gå med mig hem och leka med mig hemma hos mig. Jag blev jätteglad. Det kändes precis som det skulle. En ny skola, en ny klass och en ny bästa kompis.

Men så inträffade katastrofen. Redan nästa dag då jag kom till klassrummet och tänkte sätta mig bredvid Maria Markusson såg jag att platsen bredvid Maria Markusson var upptagen av en annan tjej. Det skulle visa sig senare att den andra tjejen hette Lovisa Adamson och faktiskt var Maria Markussons egentliga bästa kompis.

Jag blev tilldelad en plats bakom Maria Markusson och Lovisa Adamson bredvid en tjej som det i och för sig inte verkade något större fel på som hette Johanna Lund. Johanna Lund visade sig vara jättetrevlig men hon var inte Maria Markusson. Då jag på rasten försökte gå fram för att prata med Maria Markusson och Lovisa Adamson vände dom helt sonika ryggen åt mitt  håll och låtsades inte se mig Och så  fortsatte det i flera veckors tid. Jag var djupt förtvivlad. Hur skulle jag nu göra för att bli bästa kompis med Maria Markusson och hennes bästa kompis, Lovisa Adamson?

Recension av: Science- fiktion kongressen, ( Ö- kon), i Östberga kulturhus i Stockholm,/ Lördagen 190308/ Recension av: Marika Frykholm

Lördagen den 190308 var jag på en mycket intressant science- fiktion kongress, Ö-kon kallad, i Östberga kulturhus i Stockholm.

Här nedan vill jag redogöra för några av de mycket intressanta föredrag jag lyssnade på.

Artificiell intelligens

Den föreläsande, ( kvinnan) i detta fallet berättade om hur man i vissa statliga domstolar i U.S:A bekämpar sannolikheten att den åtalade ska begå brott igen med hjälp av artificiell intelligens. Dessvärre blir det ofta något av en rasfråga och därmed orättvis bedömning av hur pass stor sannolikheten är att personen ska begå ett brott igen.

Författarsamtal

Anna Jacobsen Lund

Har bland annat skrivit, " Systemet".

Anna Jacobsen Lund berättade att hon gillar att skriva om samma personer i serier och trilogier, då hon följer en personlig utveckling hos sina karaktärer.

I en trilogi beskriver hon hjältens resa, som till exempel i, " Systemet", av: Anna Jacobsen Lund. I den andra delen, i den andra delen, ( om jag nu förstod Anna Jacobsen Lund rätt), vem personen är, och i den tredje delen av en trilogin: " Vem/ Vilka, ( tror jag även att detta innefattar), har rätt till makten i den världen som hon beskriver.


Författarsamtal med: Frances Hardinge

Frances Hardinge är en engelsk science- fiktion författarinna som skriver science- fiktion romaner för barn och unga.

Frances Hardinge berättade att hon kommer från ett föräldrahem som var proppfullt av böcker och att hon har älskat att läsa och skriva sedan hon var liten. Hon säger att, " då hon var liten försökte hon skriva för vuxna läsare, nu som vuxen, etablerad författarinna försöker hon skriva för barn- och unga!

Frances Hardinge berättade ytterligare att då hon skulle välja vad hon skulle läsa för utbildning på college så visste hon redan då att hon ville bli författarinna, men att hon då tänkte att det nog skulle bli svårt att försörja sig som sådan, eftersom man ju måste;" betala mat och kläder". Så därför bestämde hon sig för att läsa engelsk litteratur." Och det var ju bra"; säger Frances Hardinge, " eftersom då fick jag läsa massor av böcker, och det var ju bra då jag sedan blev författarinna"!

Jag vill rikta mitt varma tack till arrangörerna av den science- fiktion kongressen, ( Ö-kon) i Östberga kulturhus lördagen 190308, som jag hade förmånen och nöjet att få vara med och delta i!

Barn och ungdomsromanrecension: " Skuggsyster", del två av trilogin med start: " I Skuggan av den Blå Jungfrun", av: Anna- Karin Andersson/ Romanrecension av: Marika Frykholm

Jag har just läst en barn- och ungdomsroman som heter: " Skuggsyster", av den svenska författarinnan: Anna- Karin Andersson. " Skuggsyster" är del två i trilogin av barn- ungdomstrilogin som börjar med den första delen i trilogin som heter: " I Skuggan av den Blå Jungfrun", även den av författarinnnan: Anna- Karin Andersson.

Författarinnan till trilogin som inleds med den första delen: " I Skuggan av Blå Jungfrun", är själv arkeolog till yrket, och böckerna: " I Skuggan av Blå Jungfrun", samt: " Skuggsyster", handlar om tre flickors öden, som alla tre heter Therese. Och ett vackert halssmycke från Medeltiden som då det hamnar i deras händer kommer att påverka hela deras framtida liv, med allt vad våld, död och olyckor som smycket för med sig.

Den första Therese levde och dog under Medeltiden. Den andra Therese och  hennes tvillingsyster Herta levde och dog i början av 1900- talet. Den andra Therese dör genom en tragisk olyckshändelse på ön Blå Jungfrun år 1914. Den tredje Therese Holm lever i nutid på 2000- talet och i del två i trilogin så är hon och hennes bästa kompis Daniel på en teckningskurs i Västervik där Daniels farmor har flyttat in i ett av hyreshusen som tidigare tillhörde ett välkänt mentalsjukhus i Västervik som sägs ha haft ett mycket dåligt rykte om att hemska saker ska ha hänt där.

Så småningom börjar den Therese Holm som lever i nutid på 2000- talet så sakteliga komma till insikt om att de märkliga händelser som hon och kompisen Daniel upplever på mentalsjukhusets museum och i omgivningarna däromkring i staden Västervik på ett märkligt sätt kan  kopplas till de hemska upplevelser de båda var med på på ön Blå Jungfrun våren innan där Therese Holms mamma som är arkeolog var och undersökte hur de första människorna hade tagit sig till ön Blå Jungfrun och hur de framlevde sina liv där.

Jag tycker att romantrilogin om de tre flickorna som alla heter Therese är en mycket vacker och gripande historia som jag även kan hålla med om det som står på bokens baksida även handlar om konsten att kunna förlåta varandra och att gå vidare. Jag vill varmt rekommendera alla att läsa denna underbart spännande barn- och ungdomstrilogi!

Romanrecension, " Gökungen", av: Frances Hardinge/ Romanrecension av: Marika Frykholm

Jag håller just nu på att läsa en jättebra roman som heter: " Gökungen", av den engelska författarinnan, Frances Hardinge.

" Gökungen" tror jag kan beskrivas som tillhörande science- fiktion genren. " Gökungen" handlar om en flicka som heter Tris. Tris har just varit med om en väldigt traumatisk upplevelse då hon ramlade i en damm som heter Grimmen vid sina föräldrars landställe. Det konstiga är att Tris minns absolut inte egentligen någonting om sig själv,eller sin lillasyster Pen eller hennes mamma eller pappa eller sitt tidigare liv, och som det står på baksidan av, " Gökungen" så upptäcker Tris då hon börjar komma till sans igen efter " olyckshändelsen" att flertalet sidor är utrivna ur hennes dagbok,.

Långsamt börjar Tris komma till insikt om hur hon själv brukar vara och bete sig, hur hennes lillayster som verkar hata henne och allt hon gör är, och hur det brukar gå till i hennes familj tillsammans med sina föräldrar, hur hon brukar ha det tillsammans med sina föräldrar, Mr. och Mrs. Piers Crecent och hennes lillasyster Pen som hatar henne har brukat vara.

Det mest märkliga med Tris tillvaro som den har blivit efter " olyckshändelsen" i Grimmen är att hon upplever att hennes dockor kan röra och prata med henne, och att hon dessutom verkar ha fått en glupande aptit. Hon kan helt enkelt inte sluta att äta, och då de kommit tillbaka till Tris hemstad Ellchester där hennes pappa är en framstående arkitekt så minns hon nästan ingenting från sitt hem, inte hur huset ser ut eller vilka rum som finns där, och defenitivt inte vilket rum som är hennes rum. Och det som är det mest konstiga är att hon praktiskt taget håller på att äta sin familj ur huset på grund av hennes glupande aptit.

Jag tycker att den engelska romanen: " Gökungen" av Frances Hardinge är en mycket välskriven, spännande och bra bok full med mycket psykologisk insikt om hur det är för 11- åriga Tris, hur hon upplever sin situation och hur hon får kämpa med att hitta tillbaka till sig själv igen. Eller är det verkligen sig själv hon hittar tillbaka till? Jag vill inte avslöja handlingen bara säga ingenting är som man förväntar sig efter att ha tjuvkikat lite i handlingen! Jag vill varmt rekommendera alla att läsa d romanen: " Gökungen", av den engelska författarinnan: Frances  Hardinge!

Operarecenson: " La Bohème/ Kungliga Operan i Stockholm onsdagen 190117/ Operarecension: Marika Frykholm

Onsdagen 190117 såg jag operan: " La Bohème" på Kungliga Operan i Stockholm. Biträdande regissör är: Peter Engelfeldt, musikalisk instudering: James Duddle och Oleksandr Yankevych
Medverkande var: Kungliga Operans kör, körmästare: James Grossmith, biträdande körmästare: Krystian Bellière, kungliga hovkapellet, och: konsertmästare:Jannica Gustafsson

I rollerna sågs:

Mimi: Sabina Bisholt
August Strindberg:/ Rudolfo: Mykhailo Malafi
Edward Mucn: Marcello: Ola Eliasson
Tulla Larsen/ Musetta: Sanna Gibbs
Sören Kirkegaard/ Colline: Lennart Forsèn
Edward Grieg/ Schaunard: Markus Schwartz
Benoit: Simon Petersson
Alcindoro: Johan Rudh
Julbocken/ Parlpignol: Jon Nilsson

La Bohème är en ytterst tragisk opera som handlar om den i lungsot dödsjuka och döende Mimi som möter och förälskar sig , i den här försvenskade versionen av La Bohème, August Strindberg. Mimi får också stifta bekantskap med alla August Strindbergs konstnärsvänner. Kärleken mellan August Strindberg och den i lungsot dödsjuka Mimi blomstrar. Men August blir häftigt svartsjuk och då falnar kärleken dom emellan.

Men då Mimi på sin dödsbädd vill dö i August Strindbergs hem återfinner de två älskande varandra igen.

Jag tycker att operan: La Bohème var en mycket vacker och väldigt sorglig opera och att berättelsen om den i lungsot dödsjuka Mimi oerhört stilfullt framställd på Kungliga Operan i Stockholms scen. Jag vill varmt rekommendera alla att se La Bohème på Kungliga Operan i Stockholm!

Teaterrecension: " Stolarna", av. Ionesco, i regi av: Tobias Teorrell/ Recension av: Marika Frykholm

Söndaagen den 1901106 såg jag föreställningen: " Stolarna", av Ionesco på Kungliga Dramatens lilla scen  i Stockholm. I regi av: Tobias Teorell, och översättning av: Sven- Åke Heed. I rollerna var: Johan Ulveson, och Kicki Bramberg.

Föreställningen, " Stolarna", av Ionesco, handlar om ett gammalt par som jag föreställer mig befinner sig vid livets slut. De bjuder in en massa imaginära gäster, " fantasikompisar" som det står i programbladet, som egentligen inte finns, och bjuder dom att sätta sig på tomma stolar. Tillsammans talar de om det liv som de har levet. Ett ofta mycket sorgligt och ensamt liv, som jag tycker mig ha förstått av historien som berättas och av det som står i programbladet.

En viktig detalj som mannen i parrelationen ofta talar om är det viktiga " budskap" han ska framföra inför alla de imaginära inbjudna gästerna. Men som regissören, Tobias Teorell kommenterar i intervjun i programbladet så är det inte "  budskapet i sig självt" som är det väsentliga, utan det väsentliga är hur man framstår inför andra". Detta enligt regissören av pjäsen, " Stolarna", Tobias Teorell.

Jag tyckte att föreställningen, " Stolarna", av Ionesco var en mycket sorglig, periodvis dramatisk, och  en mycket känslosam och stark pjäs som jag gärna vill rekommendera alla att se!

Romanrecension: " Gengången", av. Ingelin Angerborn/ Recension av: Marika Frykholm

Jag har läst en jättebra barn- och ungdomsroman som heter: " Gengången", av den författarinnan Ingelin Angerborn, som även är samma författarinna som har skrivit den filmatiserade romanen: " Rum 213". " Rum 213" är den första delen i en serie av tre delar av Ingelin Angerborn. De andra två heter: " Sal 305, och: " Fyr 137, som allihopa handlar om kompisarna Elvira, Meja och Bea.

" Gengången", av Ingelin Angerborn handlar om en flicka som är 11 år som heter Elinor. Elinor bor hos sin mormor under sommarlovet som bor i en lite mindre stad då hennes mamma och pappa är i Spanien på semester.

Elinor har tidigare varit väldigt ensam men nu har hon hemma i sin hemstad blivit kompis med en tjej som heter Stella. Men under sommarlovet då Elinor är och hälsar på hos sin mormor så börjar det med att Elinor av en blind gammal dam som äger en loppis får en alldeles unik speldosa med en ballerina i mitten som spelar musiken till baletten, " Svansjön" av Tjajkovskij.

Elinor ser i en syn den stackars flickan Tatjana i en balettsal i speldosan som sitter ensam på golvet i balettsalen med en sträng dam spelar musiken som dom övriga ballerinorna dansar till.

Tatjana får Elinor veta senare var född med klumpfot och kunde därför inte bli ballerina som hennes elaka mamma så hett önskade då mamman hade tvingats avbryta sin egen balettkarriär då hon blev utkastad från den ryska baletten eftersom hon blev gravid med Elinor.

Elinor träffar en jämnårig pojke när hon är och badar på badstranden tillsammans med sin mormor som hon blir mycket förtjust i. Pojken heter Oliver. Oliver och hans mamma och syster, som just då är på ridläger, visar sig bo i samma lägenhet som Tatjana och hennes elaka mamma bodde i då dom levde.

Oliver hjälper Elinor att lösa mysteriet med ballerinan som inte rör på sig i speldosan.

Jag tyckte att barn- och ungdomsormanen, " Gengången" av Ingelin Angerborn är en mycket spännande, periodvis mycket sorglig och även gripande roman  och som är väldigt bra skriven. Jag vill varmt rekommendera alla att läsa, " Gengången" av: Ingeling Angerborn!

Romanrecension: " I skuggan av Blå Jungfrun", av: Anna- Karin Andersson/ Romanrecension av: Marika Frykholm

Jag har läst en jättebra och mycket spännande barn- och ungdomsspökhistoria som heter: " I skuggan av Blå Jungfrun", av en svensk författarinna som även är utbildad arkeolog som heter: Anna- Karin Andersson.

" I skuggan av Blå Jungfrun", av: Anna- Karin Andersson handlar om hur en flicka som lever nu på 2000- talet och som kommer ut till ön Blå Jungfrun tillsammans med sin mamma som är arkeolog som ska forska i hur stenåldersmänniskorna levde på Blå Jungfrun och hur de tog sig dit. På båten på vägen över till ön Blå Jungfrun hör Therese en mycket spännande spökhistoria av kaptenen som berättar att det mellan åren 1914- 1918 levde en flicka på ön Blå Jungfrun som sägs ha blivit mördad av sin far, som var fyrvaktare. Man kan se henne på ön ibland, berättar kaptenen för Therese.

" Fyrvaktar- Therese" som Therese som lever på 2000- talet kommer att kalla henne hittar en samling brev som är skrivna av denna flicka som sägs spöka på ön Blå Jungfrun. Samt att Therese även hittar ett halssmycke som gör att hon kan få visioner av saker som  hände på ön Blå Jungfrun för längesedan. Dels får hon visioner av den mördade flickan, " fyrvaktar- Therese", dels upplever hon visioner av en annan flicka som verkar vara den som tappade hängsmycket som Therese mamma arkeologen tror är från 1600- talet, som vekar ha blivit misshandlad och förd till ön Blå Jungfrun ombord på ett gammalt skepp.

 Detta skepp, om Therese i sin vision tycker likna skeppet Wasa- skeppet i Stockholm och som hon och kompisen Daniel som anländer något senare till ön Blå Jungfrun gissar på är från omkring 1600- talet, då denna andra flicka troligtvis efter att ha blivit misshandlad och skändad av några brutala män ombord på detta skepp, senare blev förd till ön Blå Jungfrun där hon lämnades att dö ensam och svårt misshandlad, övergiven av alla och främst då sin far.

Det som Therese som lever på 2000- talet upplever som binder dom alla tre samman är att dom allihopa på något sätt har blivit övergivna av sina pappor.

Jag tycker att barn- och ungdomsspökhistorien, " I skuggan av Blå Jungfrun", som är första delen av en romanserie i tre stycken delar, varav den andra delen heter: " Skuggsyster", av: Anna- Karin Andersson är en mycket bra och spännande spökhistoria, med en massa äventyr, spänning och som är väldigt välskriven. Jag vill varmt rekommendera alla att läsa denna barn- och ungdomsspökhistoria!

Romanrecension: " Gruvan", av: Sara Löwestam/ Romanrecension av: Marika Frykholm

Jag har läst en jättebra barn- och ungdomsroman som heter: " Gruvan"; av den svenska författarinnan, Sara Löwestam.

" Gruvan"; av:Sara Löwestam, handlar om flickan Ellen som tillsammans med sin pappa och pappans nya tjej Sofia som han blev ihop med på Julafton och som Ellen inte gillar därför att hon tycker att Sofia har tagit hennes mammas plats, som befinner sig på en två veckors retreat, och Ellens tvillingbröder, Jossi och Adrian till ön Utö i Stockholms ytterskärgård för att bo i familjens sommarstuga därute.

Då Ellen den första natten sover över alldeles ensam i familjens trädgårdsskjul efter att bröderna Jossi och Adrian har skrämt upp henne med att om hon tänker på spöket Utöskräcken så kommer han och krafsar i väggarna och skrämmer henne, så hittar Ellen efter att ha legat och skrämt upp sig själv rejält, en gammal 1800- tals dagbok i väggen i det gamla skjulet.

Dagboken visar sig vara skriven av en pojke som levde och dog på Utö på 1849. talet och som hette Anton Andersson. Anton Anderson blev tvingad att arbeta som bararbetare i gruvorna på ön Utö och dog i lungsot, men hans dröm var att bli författare, gå på läroverket inne i staden, och att ha en egen utställning i sitt eget namn. Ellen på 2000- talet hjälper honom att förverkliga denna dröm.

Jag tycker att barn- ungdomsromanen, " Gruvan", av: Sara Löwestam är en mycket läsvärd och spännande bok som innehåller äventyr, och en mycket intressant historiebeskrivning av hur det kunde vara för fattiga barn i 1840- talets Sverige. Jag vill varmt rekommendera alla att läsa denna barn- ungdomsroman!