Barnoperarecension: " När då då"/ Författare: Pia Lindenbaum/ Föreställningen streamad från Kungliga Operan 210227/ Recension skriven av: Marika Frykholm

 Jag har nu sett barnoperan: " När då då"?  Av författaren: Pia Lindenbaum som denna gången bara har skrivit enligt programtexten, " för scenen". 

Enligt programtexten så handlar barnoperan: " När då då"?  " Om vuxna som bara lovar och lovar, och så blir det ändå ingenting". " Den handlar, enligt programtexten, " om flickan Bobo som varje lördag packar sin resväska för att hon ska åka hem till Pappa Papsen som bor på Adelsgatan 52". " Pappa har, enligt programtexten, " lovat att de ska åka till månen". " Men enligt programtexten, " så ska de till farmor i Bollnäs". 

" Farmor å sin sida är lite förvirrad och tror att hon ska till skolan och att hon ska fira födelsedag".

Barnoperan: " När då då"? Finns att streama till och med kl. 00.00 inatt, om jag förstod programtexten rätt, i skrivande stund, idag söndagen den 210227. 

Jag vill varmt rekommendera alla som hinner att läsa denna recension innan kl. 00.00 att se denna föreställning för att jag tycker att den framställer så himla bra hur vuxna kan te sig ur ett barns perspektiv. 

Jag måste säga att jag gillade scenografin mycket. Men särskilt sångerskan som sjöng Bobos kostym får en extra eloge av mig!

Så passa på att streama föreställningen innan tiden rinner ut om ni hinner läsa detta innan midnatt inatt! 

" När då då" ? Finns att strerama på Kungliga Operan play, på:  Unga på Operan. 

Recension av en trailer från Kungliga Operan i Stockholm: " Barberaren i Sevilla"/ Tonsättare: Gioachini Rossini/ Regi: Knut Hendriksen/ Recension skriven av: Marika Frykholm

 Jag ville bara göra lite reklam för att om man blir sugen på att lyssna och se på lite opera så kan man gå in på Kungliga Operans hemsida och se trailers från olika operaföreställningar. 

Själv såg jag nyss en trailer från den italienska operan: " Barberaren i Sevilla", tonsättare: Gioachini Rossini,  i regi av. Knut Hendriksen.

Bland andra medverkande nämns:

Doktor Bartolo:  John Erik Eleby

Figaro: Jens Persson

Ville bara rekommendera som ett tips om man blir sugen på att lyssna på Opera! 

Bokrecension: " Förskollärare"/ Författare: Sonja Kihlström/ Recension skriven av: Marika Frykholm

 Jag håller precis på att läsa en mycket intressant bok som heter: " Förskollärare", författare: Sonja Kihlström. 

Jag som skriver detta har själv en eftergymnasial barnskötareexamen från -89-90 i bakfickan, samt att jag för många år sedan inte klarade den första praktiken på förskollärarseminariet då det begav sig i mitten av- 90 talet. Men i dagsläge, i skrivande stund/ vårterminen -21 går jag på såkallad daglig sysselsättning i köket på en förskola på söder i Stockholm. Där trivs jag mycket bra och får ibland tillfället att vara med i själva barngrupperna på våra utflykter och samlingar någon gång ibland. Jag går där genom min dagliga verksamhet som heter Misa. " MItt" Misa ligger i Blackeberg.  För det finns flera Misa dagliga verksamheter runtom i Stockholm och även på andra orter i Sverige, så som till exempel i Västerås och i Uppsala, bland annat.

Men för att återgå till denna mycket intressanta bok så har jag ännu inte hunnit läsa ut den men ville passa på att rekommendera den även om den inte är skriven i går, för jag tror att den kan ge ett bra perspektiv och matnyttig läsning för andra som kanske är i samma situation som jag och som vill gå på såkallad arbetstärning i förskolan. Eller för redan yrkesverksamma förskollärare.

Boken beskriver till en början  hur yrkesbenämningen " förskollärare" myntades. Det var på 1950- talet. Själva yrkestiteln hade sedan länge debatterats.

Från början hette förskolan." Barnträdgård": Förskolan har även kallats för " barnkrubba"..Om jag inte tar helt fel i historiebeskrivningen här så är begreppet " barnkrubba" den äldsta benämningen för förskola i Sverige. 

Från början skulle barnkrubbeledarinnorna som de kallades kunna undervisa barn från borgarklassen i svenska, räkning, och jag tror även naturvetenskapliga ämnen. Dessa ledarinnor skulle vara: "sunda till kroppen";  kunna följa med i den samtida forskningen, och även ha en " Michelangelos konstnärliga sinnelag". 

Friedrich Fröbel från Tyskland myntade benämningen: " Kindergarten"= " Barnträdgård" år 1940. Fröbel ansåg att dessa " barnträdgårdar" skulle vara till för att barnen skulle fostras till att kunna leka fritt, snarar än att undervisas som tidigare hade varit fallet. 

Referat til sidnummer: 21 i boken: " Förskollärare" , av författaren: Sonja Kihlström: " I Sverige var det på 1920- talet en dam som hette: Elsa Köhler som bröt med det gamla arbetssättet på barnträdgårdarna": " Elsa Köhler visade på vikten av barnens fria lek inom förskolan. Det var början på en konflikt inom förskoleverksamheten".  Referat till sidnummer 21: " Hur mycket skulle ledarinnan styra över verksamheten och hur stor skulle barnens frihet vara"? Detta enligt sidnummer: 21 ur boken: " Förskollärare", författare: Sonja Kihlström. Enligt samma sidnummer: Sidnummer 21: " Så skulle arbetssättet vara ämnesintegrerat och kom först att kallas " arbetsmedelpunkten" för att sedan övergå till att kallas: " intressecentrum". Detta enligt boken: " Förskollärare", av författaren: Sonja Kihlström, sidnummer: 21. 

Numera så kallas dessa ledarinnor för förskollärare och förskollärarseminariet kallas förskollärare och går såvitt jag vet under samma antalet lärarutbildningar som iallafall  i Stockholm går under Stockholms lärarhögskola. Och ett av kraven för att bli behörig till att läsa till förskollärare idag är att man har godkänt i mattematik.

Jag vil även passa på att delge ett så som jag har förstått det ett välkänt citat på hur förskollärarna ansågs skulle vara då begreppet barnträdgårdar infördes: " En förskollärare ska ha en Michelangelos hela uppfiningsrikedom, en Rousseus fantasi,  vara sund till kropp och själ, kunna undervisa i svenska, naturvetenskapliga ämnen samt även i mattematik, och även kunna sjunga. Samt hänga med i den samtida forskningen". ( Citat hämtat från boken: " Förskollärare") I boken: " Förskollärare" av: Sonja Kihlström, nämner Sonja Kilhström också att det då barnträdgårdarna infördes i Sverige ansågs att man skulle se: " Saken som ett kall". Det viktigaste kallet" för en kvinna enligt Sonja Kihlström då för tiden, " var att bli mor", men, skriver Sonja Kihlström: " Man kunde även bli ledarinna, och viga sitt liv åt " saken". " Det"; skriver Sonja Kihlström, " sågs inte med direkt blida ögon på den kvinna som valde att gifta sig och därmed överge saken för att gifta sig, men man lyckönskade henne". Då boken: " Förskollräare" skrevs, så var det fortfarande vanligt att det var mannen som yrkesarbetade medan kvinnan stannade hemma med barnen. 

Enlig Sonja Kihlström ansågs i början av barnträdgårdstiden i Sverige att: " ledarinnorna skulle ha ett glatt och livligt sinnelag", " ha kvar barnasinnet", " kunna känna sig in i hur barnasjälen hade det"; samt även, " ägna sig åt sitt kall utan häftighet". " Samt även kunna sjunga", " samt även också att ledarinnorna skulle vara en förebild för modern och barnet". " Samt att man i barnträdgårdarna skulle"; leda barnen", man skulle vara en modersbild, inte en lärare. Numera, skriver Sonja Kihlström så kallas det för förskola och ledarinnorna har blivit mera av lärare, än en modersbild".

För att ytterligare här referera till boken: " Förskollärare", av: Sonja Kihlström  som blev utexaminerad förskollärare år 1970, så säger Sonja Kihlström om ett citat av systrara Moberg som de hade skrivit, i ett brev tror jag att det var att: " Man gratulerade de kvinnor som valde att gifta sig men beklagade att de gick förlorade för saken". Som man såg rollen som ledarinna för barnträdgårdarna så som. ( Se kapitlet: " Inledning , sidnr: 11-30 i boken: " Förskollärare"; av författarinnan: Sonja Kihlström:)    

Jag vill varmt rekommendera alla som är nyfikna på att få veta mera om våra förskolors  historiska bakgrund och hur den har kommit att bli till det den är idag, ( denna bok är skriven 1997), att läsa denna bok: " Förskollärare". Jag tänkte återkomma till denna recenson då jag har läst färdigt boken men ville redan nu passa på att rekommendera: " Förskollräare", av: Sonja Kihlström!

Sonja Kihlström var då hon skrev denna bok: " Förskollärare", både utbildad förskollärare samt vid tidpunkten för utgivningen av denna bok, även yrkesverksam förskollärare. 

Samtalrecension. " Helena bjuder in"/ Skådespelerskan Helena Bergström bjuder in till samtal på Stockholms stadsteater torsdagen den 210225/ Recension skriven av: Marika Frykholm

 Jag har nu lyssnat till ett mycket intressant samtal om hur det är för skådespelare/ regissörer såhär i pandemin tider. ( Detta skrivet dagens datum fredagen den 210226. ) 

Detta mycket intressanta samtal heter: " Helena bjuder in". Och leds av skådspelerskan Helena Bergström, som har ett livligt minne av då hon spelade " Hamlet", i " Hamlet" på Stockholms stadsteater för flertalet år sedan. I detta samtal, sänt från Stockholms stadsteater, samtalar Helena Bergström här med bland andra: Reegissören Philip Zandèn, samt även: Gunilla Röör, relativt nybliven chef för Norrbotten teatern sedan i juni 2020.  

Samtalet handlar mycket om hur många skådseplare/ regissörer, har upplevt att nu under pandemin tider tvingats att ställa in föreställningar. Att tvingas spela inför tomma salonger och utan publik. Hur mycket man som skådespelare saknar den nära kontakten med publiken och dess reaktioner. Samt även familjekänslan med den egna ensemblen. 

Jag tycker att det var oerhört intressant att lyssna till detta samtalet, " Helena bjuder in". Man får verkligen en stark medkänsla med dessa hårt kämpande skådespelare/ regissörers situation nu under pandemin- tider. Och även en förståelse över deras starka längtan efter att någon dag om en inte alltför lång framtid, få möjligheten att få spela inför publik igen. 

Jag vill varmt rekommendera alla att lyssna till detta samtal: " Helena bjuder in"! För jag tycker att det var ett mycket berikande samtal och det ger förståelse för hur många skådespelare/ regissörer och säkerligen artister av mångahanda slag upplever sin situation nu under pandemin. 

Samtalet: " Helena bjuder in" finns i skrivande stund att lyssna till på Stadsteaterns hemsida. 

Den norska dramaserien: " Atlantic Crossing"/ Avsnitt 4/ Recension skriven av: Marika Frykholm

Jag har nu sett avsnitt 4 av den norska dramaserien: " Atlantic Crossing", som utspelar sig under krigsutbrottet av det Andra Världskriget, ( 1939- 1945.) 

Den norska dramaserien: " Atlantic Crossing" behandlar relationen mellan Amerikas president under det Andra Världskriget: President Franklin D. Rooseveldt och Presidentens relation till den norska kronprinsessan, Kronprinsessan Märtha som med sina tre barn , två flickor och en pojke, flydde till Amerika under krigsutbrottet. 

Då hela den norska regeringen bildade exilregering med kung Håkon och kronprins Olav i spetsen i England i London. 

Personligen tycker jag att det är mycket intressant att på detta sättet följa de historiska utvecklingarna, ( även om allt kanske inte stämmer exakt överens med de verkliga historiska händelserna), och det politiska spel som kronprinsessan Märtha bedriver med president Franklin  Rooseveldt.Som man förstår blir alltmer förtjust i den norska kronprinsessan Märtha och hela hennes familj. President Franklin 

Rooseveldt var även gudfar till det norska kronprinsparets tre barn, deras båda flickor och deras yngste son. 

Personligen tycker jag att alla karaktärerna i denna norska dramaserie om den norska kronprinsessan Märthas relation till den Amerikanska president Franklin Rooseveldt, ( som för övrigt var rullstolsburen för dom som läser denna recension som till äventyrs inte kände till detta faktum), är mycket trovärdigt spelade.

Jag gillar även kostymen som skådespelarna i denna norska dramaserie har. Och även de som jag tror ska föreställa de verkliga historiska inslagen i denna norska dramaserie om krigsutbrottet av det Andra Världskriget. 

Jag vill varmt rekommendera alla att se:" Atlantic Crossing" på grund av denna norska dramaseries intressanta historiska skildringar och det mycket spännande relationsdramat kring den norska kronprinsessan Märtha och president Franklin D. Rooseveldt! Den finns i skrivande stund att se på: svt. play.

Svensk polisdramaserie recension av. " Tunna blå linjen"/ Avsnitt 6/ Recension skriven av: Marika Frykholm

 Jag har nu sett avsnitt sex i den svenska polisdramaserien:" Tunna blå linjen", som även går att se på: svt. play.

" Tunna blå linjen" som det även står i programbeskrivningen, beskriver några polisers mycket tuffa vardag i Malmö". Den beskriver även deras privatliv, som ofta har vissa romantiska slag. Som kanske inte är så verklighetstroget, men utan drama i en polisdramaserie så blir det ju ingen handling!

Personligen tycker jag,  att den svenska polisdramaserien: " Tunna blå linjen", precis som det står i programbeskrivningen, ger en mycket som, jag tror, realistisk bild av hur polisyrket nog kan te sig i verkligheten. Jag tror verkligen inte att livet som polis är en dans på rosor. Jag tror det innebär hårt slit i ofta mycket tuffa, och råa miljöer. Jag tror man utsätts för att bevittna mycket våldsamma scener i vardagslivet som polis. Och jag tror också att det stundtals är ett mycket sorgligt att arbeta som polis i dagens samhälle.

Jag vill varmt rekommendera alla att se den svenska polisdramaserien: " Tunna blå linjen" eftersom den ger en så pass realistisk utan att överdriva, bild av hur polisyrket kanske kan te sig för dagens poliser! I skrivande stund finns polisdramaserien: " Tunna blå linjen" att se på svt. play. 

Teaterrecension: " Idioten", av: Fjodor Dostovjevskij/ Här framförd streamad från: Dramaten svt. play/ I regi av: Mattias Andersson/ Recension skriven av: Marika Frykholm

 Jag har nu sett den streamade teaterföreställningen: " Idioten", av författaren:  Fjodor Dostovjevskij,  i regi av: Mattias Andersson, från Dramaten svt. play.

Personligen tycker jag att " Idioten", av författaren: Fjodor Dostovjevskij, här i regi av: Mattias Andersson är en mycket mörk, och periodvis en ganska otäck, historia. 

I denna Dramaten föreställning av: " Idioten" så är " Idioten" förflyttad till nutid. Med allt vad det innebär av användandet av datorer, mobiler, och sms. 

" Idioten" är en stackars krake som jag har förstått det led av epilepsi. Som jag har förstått det så hade även författaren, Fjodor Dostovjevskij även han epilepsi. 

" Idioten" kallas för fursten och hamnar vid hemkomsten från en viss tids vistelse på en kurort i Schweiz eftersom han kommer från en välbärgad miljö med särskilda privilegier, hos en mycket speciell familj där allting kretsar kring den vackra flickan Nastasija. Nastasija har bott hos sin fosterfar sedan det hon var 11 år och har blivit sexuellt utnyttjad av denne fosterfar sedan det år hon fyllde 13 år. På sin 25 års dag träffas familjerna för att fira henne och blir då ombedda av Nastasija att berätta sina livs värsta illgärningar mot någon annan medmänniska. 

" Idioten" som kallas Fursten är liksom alla de andra männen hett förälskad i den vackra Nastasija. 

Personligen anser jag att föreställningen " Idioten" utstrålar både en värme mot ens medmänniskor, ett oerhört tragiskt livsöde, och en godhet som av sin samtid missförstås och misstolkas å det grövsta. Detta då samtiden inte riktigt kan förstå eller förmå sig till att ta emot " Furstens" totala godhet och medkänsla av sina medmänniskor.

Jag tyckte mycket om alla skådespelarnas insatser. Jag gillade verkligen den något dystra scenografiska framtoningen. Och jag gillade även kostymen.

Jag vill varmt rekommendera alla att se föreställningen:" Idioten" av Fjodor Dostovjevskij, från Dramaten svt. play, här framförd i en nutida miljö. Detta därför att jag tycker att föreställningens budskap om att det är i dom som man brukar kalla idioter som verkligen är dessa människor som har den totala förmågan att få fram det bästa hos sina medbröder och medsystrar. 

Regissör: Mattias Andersson

I rollerna ser vi bland annat:

David Delcik

Marall Nasiri Bothalin

Tanja Lorentzon

Carl Magnus Bellon

Ellen Jalinek

Ardalan Nesmaili

Lil Treselius

Jennie Silfverhielm

Per Mattson