Jag håller precis på att läsa en mycket intressant bok som heter: " Förskollärare", författare: Sonja Kihlström.
Jag som skriver detta har själv en eftergymnasial barnskötareexamen från -89-90 i bakfickan, samt att jag för många år sedan inte klarade den första praktiken på förskollärarseminariet då det begav sig i mitten av- 90 talet. Men i dagsläge, i skrivande stund/ vårterminen -21 går jag på såkallad daglig sysselsättning i köket på en förskola på söder i Stockholm. Där trivs jag mycket bra och får ibland tillfället att vara med i själva barngrupperna på våra utflykter och samlingar någon gång ibland. Jag går där genom min dagliga verksamhet som heter Misa. " MItt" Misa ligger i Blackeberg. För det finns flera Misa dagliga verksamheter runtom i Stockholm och även på andra orter i Sverige, så som till exempel i Västerås och i Uppsala, bland annat.
Men för att återgå till denna mycket intressanta bok så har jag ännu inte hunnit läsa ut den men ville passa på att rekommendera den även om den inte är skriven i går, för jag tror att den kan ge ett bra perspektiv och matnyttig läsning för andra som kanske är i samma situation som jag och som vill gå på såkallad arbetstärning i förskolan. Eller för redan yrkesverksamma förskollärare.
Boken beskriver till en början hur yrkesbenämningen " förskollärare" myntades. Det var på 1950- talet. Själva yrkestiteln hade sedan länge debatterats.
Från början hette förskolan." Barnträdgård": Förskolan har även kallats för " barnkrubba"..Om jag inte tar helt fel i historiebeskrivningen här så är begreppet " barnkrubba" den äldsta benämningen för förskola i Sverige.
Från början skulle barnkrubbeledarinnorna som de kallades kunna undervisa barn från borgarklassen i svenska, räkning, och jag tror även naturvetenskapliga ämnen. Dessa ledarinnor skulle vara: "sunda till kroppen"; kunna följa med i den samtida forskningen, och även ha en " Michelangelos konstnärliga sinnelag".
Friedrich Fröbel från Tyskland myntade benämningen: " Kindergarten"= " Barnträdgård" år 1940. Fröbel ansåg att dessa " barnträdgårdar" skulle vara till för att barnen skulle fostras till att kunna leka fritt, snarar än att undervisas som tidigare hade varit fallet.
Referat til sidnummer: 21 i boken: " Förskollärare" , av författaren: Sonja Kihlström: " I Sverige var det på 1920- talet en dam som hette: Elsa Köhler som bröt med det gamla arbetssättet på barnträdgårdarna": " Elsa Köhler visade på vikten av barnens fria lek inom förskolan. Det var början på en konflikt inom förskoleverksamheten". Referat till sidnummer 21: " Hur mycket skulle ledarinnan styra över verksamheten och hur stor skulle barnens frihet vara"? Detta enligt sidnummer: 21 ur boken: " Förskollärare", författare: Sonja Kihlström. Enligt samma sidnummer: Sidnummer 21: " Så skulle arbetssättet vara ämnesintegrerat och kom först att kallas " arbetsmedelpunkten" för att sedan övergå till att kallas: " intressecentrum". Detta enligt boken: " Förskollärare", av författaren: Sonja Kihlström, sidnummer: 21.
Numera så kallas dessa ledarinnor för förskollärare och förskollärarseminariet kallas förskollärare och går såvitt jag vet under samma antalet lärarutbildningar som iallafall i Stockholm går under Stockholms lärarhögskola. Och ett av kraven för att bli behörig till att läsa till förskollärare idag är att man har godkänt i mattematik.
Jag vil även passa på att delge ett så som jag har förstått det ett välkänt citat på hur förskollärarna ansågs skulle vara då begreppet barnträdgårdar infördes: " En förskollärare ska ha en Michelangelos hela uppfiningsrikedom, en Rousseus fantasi, vara sund till kropp och själ, kunna undervisa i svenska, naturvetenskapliga ämnen samt även i mattematik, och även kunna sjunga. Samt hänga med i den samtida forskningen". ( Citat hämtat från boken: " Förskollärare") I boken: " Förskollärare" av: Sonja Kihlström, nämner Sonja Kilhström också att det då barnträdgårdarna infördes i Sverige ansågs att man skulle se: " Saken som ett kall". Det viktigaste kallet" för en kvinna enligt Sonja Kihlström då för tiden, " var att bli mor", men, skriver Sonja Kihlström: " Man kunde även bli ledarinna, och viga sitt liv åt " saken". " Det"; skriver Sonja Kihlström, " sågs inte med direkt blida ögon på den kvinna som valde att gifta sig och därmed överge saken för att gifta sig, men man lyckönskade henne". Då boken: " Förskollräare" skrevs, så var det fortfarande vanligt att det var mannen som yrkesarbetade medan kvinnan stannade hemma med barnen.
Enlig Sonja Kihlström ansågs i början av barnträdgårdstiden i Sverige att: " ledarinnorna skulle ha ett glatt och livligt sinnelag", " ha kvar barnasinnet", " kunna känna sig in i hur barnasjälen hade det"; samt även, " ägna sig åt sitt kall utan häftighet". " Samt även kunna sjunga", " samt även också att ledarinnorna skulle vara en förebild för modern och barnet". " Samt att man i barnträdgårdarna skulle"; leda barnen", man skulle vara en modersbild, inte en lärare. Numera, skriver Sonja Kihlström så kallas det för förskola och ledarinnorna har blivit mera av lärare, än en modersbild".
För att ytterligare här referera till boken: " Förskollärare", av: Sonja Kihlström som blev utexaminerad förskollärare år 1970, så säger Sonja Kihlström om ett citat av systrara Moberg som de hade skrivit, i ett brev tror jag att det var att: " Man gratulerade de kvinnor som valde att gifta sig men beklagade att de gick förlorade för saken". Som man såg rollen som ledarinna för barnträdgårdarna så som. ( Se kapitlet: " Inledning , sidnr: 11-30 i boken: " Förskollärare"; av författarinnan: Sonja Kihlström:)
Jag vill varmt rekommendera alla som är nyfikna på att få veta mera om våra förskolors historiska bakgrund och hur den har kommit att bli till det den är idag, ( denna bok är skriven 1997), att läsa denna bok: " Förskollärare". Jag tänkte återkomma till denna recenson då jag har läst färdigt boken men ville redan nu passa på att rekommendera: " Förskollräare", av: Sonja Kihlström!
Sonja Kihlström var då hon skrev denna bok: " Förskollärare", både utbildad förskollärare samt vid tidpunkten för utgivningen av denna bok, även yrkesverksam förskollärare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar